Igår presenterade Trafikverket sitt förslag till nationell infrastruktur-plan 2014-2025. Om fördelningen av resurser skulle motsvara Skånes andel av landets befolkning skulle det innebära en satsning på 36 miljarder kronor. Med hänsyn taget till Skånes strategiska läge och betydelse för hela landets transport-infrastruktur vore även detta en satsning i underkant.

Tyvärr kan man konstatera  att Trafikverkets förslag inte lever upp till förväntningarna.  Satsningarna för Skånes del räcker inte – varken ur ett regionalt ett nationellt perspektiv och särskilt inte till visionen om en hållbar transportinfrastruktur. Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm medger att de samlade åtgärderna inte har någon effekt alls på koldioxidutsläppen i landet.  Detta i ett läge när vi vet att 2 gradersmålet inte kommer hålla.

Det arbete som gjorts av kommuner och region inom ramen för Skånepaket har varit ambitiöst och ett steg i rätt riktning. Tyvärr har budskapet inte nått ända fram. Ett stort antal utredningar och avsiktförklaringar om medfinansieringar har visat på Skånes vilja att vara en seriös samarbetspartner men då krävs det också att regeringen bjuder till. De lovord som fälldes över Trafikverkets kapacitetsutredning verkar nu glömda.

Det är svårt att vara riktigt nöjd med resultatet och jag tror jag delar denna känsla med de som arbetar för ett hållbart trafiksystem i Skåne. Ramen från regeringen borde vara större och fördelningen bättre. Men det är också uppenbart att satsningarna på europavägarna E22 och E6 äter upp en del av resurserna och där har blåa och röda politiker i Skåne varit ense.

Det är flera angelägna projekt som inte finns med i planen. Lommabanan och fyrspår av stambanan till Hässleholm är två exempel, och att regeringen inte tar något ansvar för kollektivtrafiken i storstäderna är oerhört tråkigt. Infrastrukturen har en enormt viktig funktion för att skattekraften ska kunna öka i Skåne. Behovet av en regering som verkligen har en grön politik är helt nödvändig.

Den infrastruktur vi bygger och planerar för idag är den som vi har att leva med för lång tid framåt. Vi vet också att transporterna är den sektor i samhället som har ökade utsläpp av klimatförandrade gaser. Utifrån detta så är det alltså helt grundläggande att vi tar chansen att bygga om landets infrastruktur. Mindre väg och mer spår.

Som transitregion har Skåne en  speciellt viktig geografisk placering. De lösningar vi har i Skåne banar väg för hela landet. I veckan presenterade Region Skåne en viljeönskan / plan på vilka infrastrukturlösningar som vill ha.  Detta är framtaget med så väl kommunerna i Skåne samt många andra aktörer.  Planen innehåller mycket spårsatsningar. Det handlar bla. 4 spår mellan Arlöv – Högevall och mötesspår mellan Lund och Hässleholm. Lommabanan anpassas till gods och persontågstrafik. Totalt inrymmer planen 36 miljarder kr och fokus har delvis flyttats från väg till spår,  vilket gläder mig och innebär att vi gröna har påverkat.

Men det finns fortfarande tänkta satsningar som bygger fast i oss i ett vägsystem. Planen är att bygga ut så väl E22:an, E6:an och E65:an. Utan dessa investeringar så hade än mer resurser kunnat läggas på klimatsmart infrastruktur. Med fler gröna i de Skånska kommunerna hade förslaget varit ännu vassare och varit anspassat till dagens och morgondagens infrastrukturbehov.

I dagens Sydsvenskan finns en helsidesannons angående en nyemission från ett forskningsföretag i Lund.  Annonsen appelerar till oss som bor i Skåne utifrån att bolaget just ligger i Skåne.  Jag tar ingen ställning till nyemissionen i sig, men annonsen i sig visar hur viktig den regionala identiteten är. Möjligen är det så att Region Skånes permanenta status är någon pusselbit i detta, men främst är det nog att den Skånska regionala identiteten är så stark.

Möjligen är  den regionala identitetskänslan är större i Skåne än på andra håll i landet och  tillsammans med det regionala utvecklingsmandatet ges förutsättningar för en stark lokal utveckling. Det är dags att Region Skåne att ta rett steg till i att synliggöra det regionala utvecklingsmandatet och möjlligöra för ett ökat medborgerligt  engagemang i Skåne i Öresundsregionen samttidigt som andelen riskkapital skulle kunna öka.

Vi har i Skåne en Sydsvensk entreprenörsfond som bl.a Region Skåne står bakom. Detta är en fond som möjliggör för bolag och forskning att ta ett steg till i sin utveckling. Nu är det dags att inbjuda Skåningen / Öresundsbon till att på ett strukturerat sätt kunna vara delaktig i Skånes forskning och företagande. Etablerandet av en Öresundsbörs där Skåningen kan få sin privata medel ge nya jobb i Öresundsområdet är detta rätta.  Tänk om Öresundskommiten kunde ta denna boll.

Miljöpartiet har som mål att genomföra en kvarts miljon samtal i hela landet före nästa val. Det handlar om att nå människor i deras vardag och på gator och torg. Miljöpartiet vill lära och lyssna på människors erfarenheter och synpunkter som vi kan omvandla i praktisk förändring. Politiken rör och berör alla, det kan handla om allt ifrån globala klimatfrågor, vårdcentralens öppettider till lärlingsarbete i Skåne.

Skåne har många möjligheter och utmaningar. Jagvill gärna prata med dig om framtidens Skåne. Hur möter vi de stora frågorna som arbetslöshet, vården, klimatet, skola och främlingsfientlighet.  I det korta perspektivet kan det handla om Region Skånes budget för 2014, men många frågor är mer långsiktiga än så. Jag hoppas få möjligheten till ett samtal och kanske en fika om ett ämne som du bestämmer.  Vi ses väl i somnar och senare i höst.

SUS redovisar att betydligt färre potentiellt olämpliga läkemedel till äldre (över 75 år) skrevs ut på SUS 2012 än föregående år. Totalt sett är det hela 30 % färre potentiellt olämpliga läkemedel som skrivits ut 2012 jämfört med 2011. Om man bryter ner det till olika läkemedelsgrupper och kan man se variationer från minskning med 20,1 % upp till hela 49,7 %.

Denna minskning är så klart bra. Vi vet att många äldre kommer in till de Skånska akutmottagningarna pga läkemedelsrelaterade problem. Om vi kan se till att äldre inte får felaktiga och motverkande läkemedel så kan det inte vara annat än rätt.

Vården i Region Skåne och Hälso – Sjukvårdsnämnden har satt sökarljuset på medicineringen / förskrivningen av äldre. SUS anställde under 2012 exempelvis tre apotekare som jobbat på med så kallade läkemdelsgenomgångar. Just genom att det idag finns en större kunskap och att det idag finns ett strategiskt riktat arbete kring läkemedel till äldre gör nytta.

Vi vet dock att det finns mycket kvar att göra. Det är inte rimligt att man som äldre får olämpliga läkemedel eller motverkande läkemedel. Det ger direkta individuella vårdrelaterade problem samtidigt som forskning visar att bara Skånenivå skulle man kunna ” spara ” över 500 miljoner / år genom optimal förskrivning. Det är viktigt med ett fortsatt sökarljus på läkemedel till äldre.

I förra veckan så kom det rapporter att koldioxiden i atmosfären  passerat en historisk gräns – och fortsätter uppåt. Det visade sig att värden låg över  över 400 ppm, en nivå den inte haft på åtminstone 800 000 år. Till detta kommer att halten ökar i rasande fart och att det att temperaturen på jorden. När mätningarna startade 1958 på Hawaii så var koldioxidhalterna 315 ppm

Forskningen anser att koldioxidhalten måste stabiliseras på 450 ppm om inte klimatproblemen skall bli för stora. Vi vet dessvärre att ökaningen av koldioxid ökat mer de senaste tiotalsåren. Flera forskare anser att vi redan 2040 kan ligga på den kritiska nivån 450 ppm. Till hösten kommer FN:s klimatpanel prezsentera en ny klimatrapport. Det kommer då säkert vara lätt att drabbas av klimatångest i än högre grad. Den nuvarande vägen med att köra på i den vanliga tillväxtspåren duger inte.

Behovet av fränst strukturella beslut som minskar utsläppen är nödvändiga samtidigt som vi tar fram nya utvecklingsmått för samhället. De tradionella BNP-måttet är förlegat och leder fel. Miljöpartiet är det enda parti som bygger sin  politik på de planetära ramarna. Vänstern och borgerligheten har en genensam grund som bygger på den traditionella tillväxtens perspektiv.

Det kommande partiprogrammet visar på att Miljöpartiet är det enda parti diskuterar dagens tillväxtmått på ett sätt så väl nutid och framtid kräver.

I sommar kommer SMHI införa varningar för värmeböljor. Skälet är att värmeböljor kan innebära stora hälsoproblem och påfrestningar på vårdsektorn. I samband med värmeböljan 2003 i Europa rappoterades tiotusentals värmerelaterade dödsfall. Svenska studier gjorda vid Umeå Universitet visar att den dagliga dödligheten ökar med 10 % om tempraturen överstiger 27 grader celcius i tre dygn. Dödligheten beräknas öka med ytterligare 10 % om tempraturen överskrider 30 grader i tre dygn.

Region Skåne har inom ramen för  Klimatsamverkan Skåne tagit fram delarpport om man  hur man inom så väl kommunal som regionalt hanterad vård skall klara  värmeböljor. Detta är ett arbete som gjorts tillsammans med Staffanstorp, Rosengårds stadsdel och Region Skåne. Delrapporten innehåller allt ifrån särskilda råd till läkare och sjuksköterskor till hur man från chefsskapet skall informera om vad man skall tänka.

Att nu SMHI börjar med värmevarningar är ett tydligt exempel på att Klimatsamverkan var rätt ute när man drog igång ett arbete kring hur vården kan öka sin  kunskap om klimatförändringarna.

Läkemedelsindustrins forskning har på revolutionerat vården och behandlingsmöjligheterna. Läkemedel kan inte ses som en separat del av vården utan är en integrerad del av hela vården. Region Skåne har genom strukturerat och organiserat läkemedelsarbete så väl bättre kontroll på införandet av nya läkemedel och användandet av läkemedel i stort. Ett arbete som är nödvändigt när framtiden kommer ge oss fler läkemdel som för den enskilde kan ge öka förbättring men samtidigt innebär att många svåra ställningstagande. 

Vi kommer att se fler individuella läkemedelsbehandlingar.  Det är allt ifrån biologiskt framställda till speciella läkemedel som tillför kroppen nya gener http://www.svd.se/nyheter/inrikes/gackande-bot-mot-genfel-snart-verkligt_8140418.svd. Samtidigt är det så att forskningen kring nya antibiotika inte är så prioriterat, trots att den ökade resistensen räknas som ett globalt hot.  Det är dags att vi verkligen ser läkemedel som helt integerad del av vården ur alla aspekter. Det gäller allt ifrån det individuella, etiska och ekonomiska.

Under 2012 tog Läkemedelsverket emot 5237 rapporter om biverkningar från den svenska hälso- och sjukvården. Från allmänheten inkom under 2012 1074 rapporter. Från Region Skånes förvaltningar kom det under 2012 totalt 372 rapporter om biverkningar.  Biverkningsrapporteringen är en mycket viktig del inom vården. En god rapportering skapar underlag för eventuella nya utredningar om nya okända biverkningar av läkemedel.  Det är därför viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal och allmänheten fortsätter att rapportera biverkningar.

Biverkningsrapporteringen är väsentlig av så väl nya behandlingar som äldre behandlingar. Det finns inom vården en tradition och kunskap att rapportera biverkningar av läkemedel. Kunskapen är kanske lägre hos patienter och konsumenter att de har möjlighet att rapportera biverkningar. Det kan kanske behövas en infomationsinsats för att man som medborgare blir medveten om att det finn en möjlighet att rapportera biverkningar.https://e-service.lakemedelsverket.se/formservice/formUpload?serviceId=1802&sid=63A6C7AA6613FBFC0503179F232E2CE550724AF9908B2AA2766DE2ADBCB130798A72D8857348A56C98D6E875428AB41FDDBB29FE67B1F5C77019EFAF8DEF377A

Betydelsen av goda läkemedel inom vården är helt  central. Tidigare så fanns det företrädare  som försökte skilja ut läkemedel från vårdens inte arbete och genom det också  såg att möjligheten att klara av vårdens ekonomi genom att läkemdelskostnaderna skall minska. Detta är  inte en väg att gå, utan läkemedel skall ses som en intregerad del av vården. Läkemedelsbehandlingen skall vara så väl medicinskt, patientsäker som kostnadeffektiv, men  läkemedelsbehandling är inte någon seperat del av vården och måste behandlas så. Inom läkemedelsenheten i Region Skåne finns idag ett bra metodiskt arbete kring läkemedel som bedrivs på flera sätt. Allt ifrån att öka antalet läkemedelsgenomgångar till läkemedelsriktlinjer. Biverkningsrapporteringen är en del av det läkemedelspussel som läggs i Skåne. Du som är Skåning ta gärna denna boll.

SKL tror att kommun och – landstingsektorn  under 2013 kommer ha en ekonomi som kommer gå runt 0 i resultat. Detta efter att 2012 bara landstingen uppvisat ett ca 5 miljarder i överskott. SKL menar att sektorn för att nå ett resultat på 8 miljarder i överskott 2016 kommer att behöva höja skatten med 44 öre samt att statsbidragen ökar med hela 12 miljarder

Det överskott som landstingen visade för 2012 är ett resultat av tillfälliga intäkter som de försäkringsmedel som betalades tillbaka från Dnationellt håll. SKL är tydliga med att det kommer behövas ökade skattehöjningar och statsbidrag är nödvändiga för att klara ekonomin och det välfärdsuppdraget. Det var 4 landsting som inte klarade ett 0 -resultat för 2012, Region Skåne var en av dem. 

Under de senaste 10 åren landstingsskatten i landet i snitt höjts med 42 öre. Detta samtidigt som statsbidragen ökat med flera procent. De kommande 10 åren bär med sistörra demografiska utmaningar än de tidigare åren, något som kommer innebära fler äldre som är i behov av landstingens verksamhet. Till detta kommer att många landsting står inför stora investeringar i så väl kollektivtrafik som vårdbyggnader. I Skånes fall så vet vi att behoven av nya sjukhusbyggnader i Malmö och Lund är stora för att vården skall kunna bedrivas på bra sätt. Summan som nämns för dessa byggnationer är upp mot 12 – 15 miljarder. Till detta kommer sedan att det kommer vara nödvändigt för Region Skåne att vara med och medfinansiera infrastruktursatsaningar och inköp av tåg / spårvagnar.

För mig är är det uppenbart att andelen av samhällets totala resurser som vården kommer att kräva kommer bli betydligt större på sikt. Idag är det dryga 9 % av BNP:n som går till vård i landet. För Region Skånes del innebär det att skatten 2014 måste höjas.

I förra veckan presenterade vi som är aktiva miljöpartister en rapport om E-hälsa. Här nedan kan du läsa en artikel som jag och Gustav Fridolin publicerade i anslutning till publicerandet av rapporten.

Sjukdomar är inte ogooglebara. Detta ställer nya krav på hälso- och sjukvården. Pålästa patienter kräver ett annat förhållningssätt från vården och dagens patienter förväntar sig ofta kontakt med vården på andra tider än de som erbjuds. Befolkningen blir allt äldre, färre ska försörja fler och landstingen har det tufft ekonomiskt. Hur ska vården svara mot detta? För Miljöpartiet stavas en del av lösningen e-hälsa.

I dag kan röntgenplåtar skickas trådlöst från ambulansen till sjukhuset. Hjärtpatient kan själv mäta sina värden hemma och få resultat direkt överförda till sjukhuset. Specialistvård kan genom modern teknik finnas på fler ställen än idag. Vi ser att utvecklingen skulle kunna skyndas på. Det behövs ökade resurser från nationellt håll för att regionerna och landstingen ska kunna satsa på e-hälsa

Vi gröna presenterar nu fem förslag för mer och bättre e-hälsa.

Tillgängliga journaler. Gör det möjligt för patienten att hemifrån läsa sin journal i realtid – på sikt ska det även vara möjligt för patienten att själv skriva i sin journal.

l Specialistsjukvård i hela landet. Säkerställ så att det blir möjligt för vårdcentraler över hela landet att erbjuda specialistsjukvård via videokonferens.

l Utveckla 1177. Sjukvårdsrådgivningen 1177 används i dag flitigt, vi vill fortsätta med det lyckade konceptet och komplettera 1177 med filmer samt möjlighet att chatta med vårdpersonal.

E-hälsa på alla vårdutbildningar. Självfallet ska blivande vårdpersonal utbildas i e-hälsa.

Samlat grepp om mobilappar inom vården. Vi vill att Sveriges Kommuner och Landsting lanserar en nationell portal för att samordna och kvalitetssäkra allt som görs kring mobilappar. Redan 2014 bör bästa e-hälsolandstinget utses.

I veckan så kom det ett brev från Sydsvenska Handelskammaren. Brevet redovisar Handelskammarens åsikter gällande den kommande utvecklingen för transportsystemet och länsplaner för 2014 – 2025.  Det är glädjande att Handelskammaren är tydlig att en förbättrad infrastruktur är väsentlig för förbättrade villkor för den lokala arbets – och bostadsmarknaden. Bra är också att de pekar på att Region Skåne bör samordna det planeringarbete som behövs avseende de kommande planerna för infrastruktur. Skånepaketet är en viktig del i detta. Bra  är också att Handelskammaren anser att det skyndsamt skall tas fram ett underlag för införande av trafikavgifter. Trafikavgifter som skulle återföras den regionala infrastrukturen i form av underhåll och investeringar.

Det finns alltså flera delar i Handelskammarens syn på infrastrukturutvecklingen som jag delar, men Handelskammaren redovisar också en tydlig  brist på för för behovet av grön omställning av infrastrukturen. Det visar sig i den prioritering som de har av infrastrukturprojekt.  Inom de  6 undergrupper för  infrastruktursatsningar som de lyfter fram för en god Sydsvensk utveckling, så toppar större väginvesteringar. Några exempel är:  E22 skall vara fyrfältsväg hela sträckningen ( motorväg ), E6 med sex körfält genom Skåne ( motorväg ) och E4 från Ljungby till Toftanäs ( motorväg ) Av totalt 19 förslag för infrasrukturen så föreslår Handelskammaren 10 större väginvesteringar.

Det är inte utan att man måste ställa sig frågan om Handelskammaren missat att klimat och miljöhot som en ökad bil – och lastbilstrafik innebär och att framtidens transporter måste ske på ett klimatsmart sätt, järnväg och en förbättrada sjötransporter. Istället anser och tror Handelskammaren att det är förutbestämt att godstrafiken kommer att öka. De anger att lastbilstrafiken i Ystad och Trelleborg 2030 kommer ha ökat med 65 – 90 % ( 1,6 – 1,9 miljoner lastbilar / år ) och detta gods inte kan lyftas över på spår, vilket i sig kommer vara korrekt. Korrekt om väljer att agera som Handelskammaren vill ända fram till 2030.

En annan lösning är så klart att man väljer att prioritera spårinvesteringar. Spårinvesteringar för så väl god som persontrafik. Det handlar helt enkelt om att ställa om infrastrukturen så att den bejakar behovet av en  fossilbränslefri  framtid för att klimatet och arbetsmarknaden behöver det.  Så gärna en diskussion om trafikavgifter i Skåne precis som Handelskammaren föreslår, men det är spår vi behöver i Skåne  inte mer motorväg.

Så mitt råd till Handelskammren är. Skriv ett nytt brev som visar på att ni också förstår att klimatförändringarna inte är något som man kan glömma bort.

I januari 2011 så infördes en patientsäkerhetslag.   Syftet är och var att göra vården säkrare och att det ska bli enklare för patienter att anmäla felbehandling. Vårdgivarna fick också ett tydligare ansvar för att  bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Vårdgivare ska både arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador och utreda såväl händelser som lett till en skada som händelser som skulle kunna ha lett till en skada.

Socialstyrelsen tog också över ansvaret för klagomål från patienter från Hälso – och Sjukvårdens ansvarsnämnd. I dag har Socialstyrelsen ca 6000 klagomålsärende under utredning. 65 % av ärendena avslutas inom ett 6 månader. Den genomsnittliga handläggningstiden påverkas dock av ett en del ärende har kort handläggningstid. Enligt myndigheten kan dock säga att en utredning tar ett helt år och en del ärende än längre tid.

Redan när Socialstyrelsen övertog ansvaret 2011 för klagomål hade de ca 6000 ärende att hantera. Löftet var att så väl utredningstiden skulle bli kortare och bli en del av det systematiska patientsäkerhetsrabete som alla är besjälade av. Dessvärre kan vi nu se att antalet ärende som är under utredning är i princip lika många som 2011 och att utredningstiden är alltför lång för att man som klagande skall tycka den är ok. De långa utredningstiderna undergräver legitimiteten för vården genrellt och Socialstyrelsen. Än mer allvarligt är att det viktiga systematiska patientsäkerhetsarbetet kan bli lidande i alla landsting, även Region Skåne.

Nu kommer inom kort Socialstyrelsens roll förändras och det är  inte utan att man känner oro för hur den viktiga klagomålshanteringen kommer att hanteras. Det får inte vara så att man skall vänta så länge som idag. Medborgarna och landstingen har rätt att kräva mer och att Socialdepartementet börjar agera.

I veckan fick regionala tillväxtnämnden i Region Skåne en information om konjukturläget och arbetsmarknadsituationen i Skåne. Enligt prognosmakarna kommer en vändning i ekonomin tidigast i 2014. Arbetslösheten har också bitit sig fast i Skåne på en alltför hög nivå. Den totala arbetslösheten ligger i februari 2013 på 8.0 % i åldersgruppen mellan 16 – 65 år.  Genomsnittet i riket är 7.0 %-

I åldersgruppen 18 – 24 är arbetslösheten 11.8 % i Skåne. Inom denna åldersgruppen ligger riket på 10.6 %.  I vårt grannlän Blekinge ligger ungdomsarbetslösheten på den mycket höga nivån 17.9 %.  Det är mycket höga siffror i hela landet,  utom i Uppsala och Stockholm, som innebär att allt fler unga får svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

Från Region Skåne har vi sedan en tid fokus på ungdomsarbetslöheten genom projektet Kompentensare. Redan 2011 så var det 75 % av de unga som då hade gått igenom projektet som  kom i jobb eller utbildning. Ett bra resultat och för 2013 så fortsätter arbetet med Kompetensare samtidigt som vi från femklövern har ett gemensamt med näringsliv och universitet på flera sätt.

Det är dock viktgt att vi arbetar än mer brett. Vi skall inte begränsas av att arbetsmarknadspolitiken är nationell. Utbildning och validering och ett närmare samarbete är ett av medlena i detta, men för 2014 måste detta arbete få än mer resurser.

Nyligen kom Cancerfondens åttonde rapport. Det är en årlig rapport redovisar läget för cancerforskning och cancervården i landet. Det som rapporten slår fast är att antalet cancerfall ökar i landet. För exempelvis hudcancer ligger ökningen på 5 % / år, vilket är mycket dramatiskt. Behovet av ökad tillgänglighet til cancervården kommer at vara en vårdens stora utmaningar, som måste lösas.  Den totala ökningen av cancerfall sedan 2010 är 4 %. Detta innebär att cirka 58 000 cancerdiagnoser ställdes 2011.

Upp mot 6500 personer dör varje år i landet på grund av tobaksrök ning. Vi vet också att tobaksrökningen är större bland socioekonomiskt  svaga grupper. Kostnaden som rökningen  som drar med sig samhällsekonomiskt är enorm, hela 30 miljarder kronor. Det personliga lidandet för den som rökar och rökarens närstående går inte att mäta pengar. Trots detta så är den politiska diskussionen väldigt låg.

Det behövs en bredare diskussion på alla offentliga nivåer så att vi får ner rökningen allt mer. Kommunerna måste på ett än bättre sätt kontrollera försäljningen av tobak så att den ålderskontrollen upprätthålls. Kommunerna kan också i samarbete med polisen jobba än mer aktivt för att minska mängden av smuggelcigaretter.  Samtliga landsting borde göra som Östergötland som ekonomiskt premierar de  vårdcentraler som har rökslutarkurser. Obligatoriskt rökstopp innan operation måste övervägas. Riksdag och regering kunde ta initativ till skarpare lagstiftning kring exponering av cigaretter i butiker och neutrala förpackningar.

Det slår aldrig fel.  Sociala medier fylls av mer eller mindre texter som beskriver en som mindre begåvad så fort man har en åsikt eller kommenterar att invandraras eller papperslösas möjlighet att få vård på lika  villkor som alla andra. Det verkar inte finns något som är så irriterande för dessa nätaktivister som man säger att vård och möjlighet att ge vår skall vara lika för alla oavsett vem man är.

Nu senast var det jag i veckan tyckte att det inte är rimligt att BUP tvingas lämna ut information till gränspolisen  om att de vårdar papperslösa gömda i sin verksamhet. http://www.sydsvenskan.se/sverige/regionpolitiker-motbjudande/. Lagstiftingen innebär att BUP skall lämna denna information. Men det borde vara  utom tvivel ( för alla ) att detta  kan påverka möjligheten att faktiskt skapa det förtroende mellan vårdgivare och patient inom en så känlig verksamhet som BUP.

För mig är det grundläggande att vård skall ges till alla enligt samma förutsättningar. Allt annat vore mindre grundläggande fel.

Guldskalpellen är en nationell utmärkelse för vården i landet. Den kan delas  ut till en enskild person eller till en grupp medarbetare som representerar en verksamhet inom svensk hälso- och sjukvård, till exempel en klinik, en mottagning eller vårdcentral. Extra roligt är att alla typer av verksamheter – inte bara i klinisk verksamhet med direkta patientkontakter, utan också på andra områden relaterade till sjukvården, till exempel myndigheter och forskningsinstitutioner.

Totalt finns det 77 nomineringar för hela landet. Region Skåne har 13 av dessa av olika art. Det är allt ifrån Mellanbäckens barn-hälsovård i Malmö, som öppnat ett babycafe som inneburit att fler familjer och barn nu kommer till barnhälsovården till vårdcentralen Solklart i Bjuv som inlett ett samarbete med Viktväktarna efter att folkhälsoprofilen för 2009 visade att 50 % av männen är överviktiga i Bjuv. Sedan i maj 2012 har 50 patienter vid vårdcentralen förlorat 350 kg.

Det är mycket glädjande att vi på så många håll inom Region Skåne ser en positiv utveckling. Det är allt ifrån att  köerna är kortare till vården än den tidigare varitoch att det dagligen görs stordåd av personalen inom vården i Skåne. Det finns också en stor drivkraft i att fortsätta utveckla vården med patienten i centrum.

För att denna utveckling skall fortsätta krävs – Styr – och ersättningsmodeller som sätter patientresultat i centrum – Fler tillfällen till  dialog / lyssnande till  personalen inom vården – fokus på samverkan och hälsa över alla gränser – en förstärkt ekonomi för den Skånska vården – en öppenhet över vårdens resultat

Den idag rådande heteronormen i samhället leder tilluteslutning av människor som inte kan identifiera sig i den, vilket är helt oacceptabelt. Vi vet att de sexuella rättigheterna stärkts i Sverige. Det är en positiv utveckling. Idag kan samkönade par ingå äktenskap, och ha rätt till att adoptera barn, men det finns mycket kvar att göra.Det visar sig i olika undersökningar att personer med annan sexuell läggning än den heterosexuella har sämre hälsa än heterosexuella, och att detta står sig genom hela livet. I Ungdomsstyrelsens rapport “Hon Hen Han” (2010) bekräftas att den psykosociala ohälsan är överrepresenterad bland homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner. Ungdomarna upplever osynliggörande, öppen diskriminering och kränkningar.

Det är därför viktigt att viktigt att vården i Skåne blir bättre möta HBT-personer. Endast 2 vårdcentraler av alla i Skånes vårdcentraler  har genomgått en certifieringsutbildning inom HBT – området så att man i det vardagliga vårdarbete inte är hetronormativ i mötet med patienten.  

Det är därför bra att vi från Hälso – och sjukvårdsnämnden nu avsätter 800 000 kr som kan avropas för att fler vårdcentraler i Skåne  HBT-certifiererar sin verksamhet. Det handlar helt enkelt att alla vårdcentraler skall präglas av likabehandling samt minska ohälsan hos HBT-personer.

Ett av de vårdområde som under mandatperioden  lyfts fram är behandling och diagnossättande av demens. Fortfarande är det så att antalet personer som får en demensdiagnos i Skåne är alldeles för lågt jämfört med de antal som kan uppskattas  ha en demensdiagnos. I sydvästra Skåne är det endast 17 %, men i nordvästra Skåne var det endast 7 % som utav den uppskattade gruppen som skulle ha fått en demensdiagnos.  Detta enligt det kvalitetsregister som finns inom demensområdet.

Det

En mer digital vård tillhör absolut framtiden. Det handlar om allt ifrån att man som medborgare skall kunna läsa sin journal i realtid till att man som diabetiker via en app på sin smartphone kan leverera sin sina blodsockervärde.  Vi behöver i Region Skåne en samlad strategi för  hur vården kan bli digital med fokus på tjänster till  Skåningarna. Absolut är det så att vården i Skåne måste få fullgoda journalsystem, som kan kommunicera med varandra, men arbetet med vårdens  inre digitala verktyg måste ske  parallelt med fler mobila tjänster till Skåningen.

Det finns idag flera E-hälsotjänster som erbjuds via exempelvis App Store, men om de skall kunna fungera interaktivt mot Region Skånes system krävs flera delar. Det måste till exempel en kvalitetsstämpel på produkten om den  skall kunna vara aktuell för Region Skåne.  Region Skåne har delvis tagit bollen att blir E-vänlig men det är dags att ta ett steg till. Skälen till detta är många, men det främsta är att vården kan inte backa sig in i framtiden.  Fler E-hälsotjänsteri landstingen  medverkar till en  klimatsmart vård som samtidigt också ger förrutsättningar att klara av de svåra  tillgänglighets och ekonomiska målen i framtiden

De gröna partierna i Europa bildades för att världen brann och de gamla partierna hellre diskuterade vems fel branden var än att försöka släcka den.
Vi gröna prioriterar sakpolitik framför blockpolitik. Grön politik är handlingsorienterad. Därför satsar vi på politiska framgångar istället för att vara en tesradikal opposition.
I Region Skåne har vi kunnat genomdriva en klok grön politik tillsammans med både röda och blå partier. Under vår första mandatperiod i majoritet, 2002-2006 tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, ordnade vi upp Skånes ekonomi.
Sedan 2006 har vi i gott samförstånd med alliansen satt fokus på främst primärvårdens och psykiatrins utveckling. Det har resulterat i större patientinflytande, kortare köer och en mer tillgänglig vård. Dessutom har det gjort att den skånska hälso- och sjukvårdens ekonomiska resurser ökat med 13 procent i fasta priser sedan 2002.
Miljöpartiet har också medverkat till att kollektivtrafiken har fått mer resurser. Det har bland annat inneburit en stor utbyggnad av pågatågstrafiken, något som fortsätter 2013.
En självklar fråga för oss har varit att Skåne ska bli fossilfritt 2020. Som ett led i det görs en storsatsning på vindkraft. I framtiden ska 40 procent av regionens energibehov komma från vindkraft. Genom vårt ordförandeskap i samarbetsorganet Klimatsamverkan Skåne vill vi skruva upp arbetet med ett fossilfritt Skåne.
Skåne har stora problem med bristande tolerans, synen på människor exempelvis när det gäller religion, etnicitet och sexualitet. Samtidigt kan vi gröna se tillbaka på att starkt ha bidragit till Region Skånes banbrytande beslut om vård till papperslösa.
Genom vårt majoritetssamarbete med allianspartierna har Sverigedemokraterna marginaliserats, vilket tydligt synts i den skånska politiken. Till exempel har inte kulturen brandskattats, något Sverigedemokraterna önskat.
De skånska satsningarna på vård till flyktingar och migranter stod förebild när Miljöpartiet och alliansregeringen gjorde upp i samma riktning i riksdagen.  
I Regions Skånes budget för 2013 bidrog Miljöpartiet till att särskilda satsningar gjordes på det förebyggande arbetet inom primärvården.
Vi är också delaktiga i de satsningar som görs för att primärvården ska kunna jobba med en sammanhållen vård för äldre.
Vi gröna har varit drivande i regionens strategiska plan för psykiatri. Ett resultat av den är att Region Skåne ska leda ett nationellt utvecklingsarbete för barn och unga med självskadebeteende.
Men samtidigt som budgeten för 2013 innehöll flera positiva delar är det ekonomiska läget i Region Skåne ansträngt. Det är särskilt allvarligt inom akutsjukvården, bland annat på SUS i Malmö och Lund. Ett ökat patient- och medborgarfokus behövs för att tillgången till vård ska bli bättre. Och personalen behöver en bättre arbetsmiljö.
Nationella myndigheters kritik mot delar av den skånska vården oroar oss.
Hälso- och sjukvård måste få ökade resurser i Region Skånes budget för 2014, som klubbas i slutet av september.
Vi vill höja skatten för att trygga den skånska sjukvården. För oss som gröna politiker är det väsentligt att inte låsas av blå eller röda skygglappar för att kunna ge en god hälso- och sjukvård.
Vi har hållit emot när de röda partierna under flera år slentrianmässigt velat höja skatten trots att Region Skåne haft överskott – men det finns inget självändamål i att ha låg skatt.

Nu ser vi att Region Skåne behöver mer pengar för att klara sitt uppdrag: god vård åt alla skåningar. Det finns extra behov inom akutsjukvård, primärvård och äldres vård. Avgörande för vårt beslut är också att vi anser att Region Skåne måste satsa mer på klimatomställning och arbete åt unga.  

I Skåne uppskattas att cirka aktiva 3 – 4000 är opiatmissbrukare. Detta är en grupp i samhället vars tillgång till vård skall ses i skenet av att vi landet har en restrektiv narkotikapolitik. En narkotikapolitik som i flera stycken medfört att Sverige utifrån ett internationellt perspektiv lyckats hålla narkotikamissbruket på en lägre nivå.

Dessvärre har den nationella narkotikapolitiken också inneburit att samhällets övriga områden ibland  haft karaktären av repressivtet. I vårdens fall har det inneburit en alltför dåligt utbyggnad av vården samt ett mindre brukarinflytande än övriga delar inom vården. Nationella myndigheters regelverk  ifråga om vården av opiatmissbrukare andas inte alltid vårdens honnörord.

Vi har i Region Skåne stärkt vården / behandlingen av opiatmissbrukare – nu tar vi nästa steg då vi planerar för en vårdvalsmodell avseende  opiatmissbrukare. Detta kommer ge en än bättre tillgänglighet och kopplingen  till kommunerna bli än mer tydlig. Patientmakten stärks för personer med missbruk Det finns ingen så stor grupp i samhället varit så präglad av samhällets övriga politikområden. Igår tog vi första steget mot en än bättre missbruksvård i Skåne Det var en bra dag.

Region Skåne tillsammans med flera kommuner har satt upp målet att ha en  fossilbränslefri verksamhet 2020. I den snart kommande miljöredovisningen för Region Skåne visar det sig vi är på god väg att nå målet om vara fossilbränslefria. Ett aktivt arbete med att ställa om hela fordonsflottan och det är fjärrvärme som värmer fastigheterna gör sitt till.

Dessvärre så går det inte lika bra i hea Skåne i det nödvändiga omställningarbete. Transporterna är i Skåne fortfarande den näst största enskilda utsläppskällan. Dryga 32 % av alla klimatförändrande utsläpp kom 2010 från transportsektorn. En sektot som verkar helt fossilberoende. 94 % av transportsektorns energianvändning kommer ´fossila bränsle. Detta är helt oacccetabelt. Ett av de viktigaste områdena i den snara framtiden är  att Skåne verkligen samhällslaneras för det kollektiva resandet och inte den egna bilen. Personbilarna står för dryga 60 % av hela transporsektorns utsläpp i Skåne.

För den kommande mandatperioden, som tar sin start 1 november 2014. är det helt nödvändigt att fortsätta bygga ut kollektivtrafiken sam se till att det finns spår att köra på. För klara denna utbyggnad behövs en regional kilometerskatt på tung lastbilstrafik samt en modell för miljöstyrande avgifter vid  inpassering till  Malmö. Vi måsta våga ta detta steg annars kommer frantidens generationer se på oss som en generation som snackade mycket men inte vågade göra något klimatutsläppen.

Under 2012 så förbättrades också den Skånska vården 60 av de indikatorer som finns inom öppna jämförelser. Köerna har aldrig i Skåne hellre varit kortare. Fler har fått bandage på sina operationssår omlagda, fler barn har kommit i tid till BUP, fler reumatiker har fått vård, ca 30 nya vårdcentraler sedan 2009, ca 3500 fler gråstarrsoperationer, etc

Den skånska vårdens goda arbete att upp mot 500 miljoner kr drogs in statliga stimulansbidrag. Ett gott bevis på att vården i Skåne är på rätt väg kvalitets och tillgänglighetsmässigt. Allt är absolut inte bra – men på flera håll är det bättre

Vi miljöpartister har suttit med i majoritet sedan 2002. Under alla dessa år har så har gröna hört från den då verkade oppositionen vården hört att vården är kris. Mycket fokus har också lagts på vilken driftsform som. Nyanserna har inte alltid tillhört varit det som gällt här i salen när vården diskuterats de senaste dryga 10 åren. Viktigt att komma ihåg är faktiskt att resurserna sedan 2002 ökat med 13 % i fasta priser

För oss gröna är en av de viktigaste hörnstenarna att få till en förflyttning av resurser och tankesätt inom vården. Vården måste på ett mycket bättre sätt bli en del av hela samhället. Vården har idag ett större hälsofrämjande arbete, men det måste för framtiden bli vassare. Fortfarande så är skalpellen i operationslådan skarpare än de verktyg/resurser som idag finns för det hälsofrämjande arbetet inom vården. Detta gäller så väl det primär som sekundärpreventiva arbetet inom vården.

Det vore möjligt att åtminstone 2016 avsätta 0.5 % av sina resurser till ett mer aktivt hälsofrämjande arbete, det skulle vara ca 125 miljoner. Målet för oss gröna är sedan 2018 ha nått 1 % – målet. Allt annat vore fel väg utifrån perspektivet att vi vet så förväntas antalet cancerfall öka med 100 % till 2030.

Femklövern vågar ifråga också tänka utanför boxen. Goda exempel på det är arbetet med naturunderstödd rehabilitering och kultur recept. Område som också visar på betydelsen på öppenhet, nytänk och behovet av att ha medborgaren i fokus för vården. Användande av LOV kan då vara bra, men är ett instrument att nå dit inte ett medel för oss gröna.

Vi måste stärka patientinflytandet i hela vårdflödet. Under denna mandatperiod har vi gjort detta på flera sätt. Inflytanderådet inom psykiatrin är ett exempel på detta.

För oss gröna handlar det om vården måste bli mer sömlös. Vi har inom majoriteten förstärkt Primärvården rejält och detta ger oss möjlighet att binda ihop vården främst för de äldre. Detta är ett område som vi utvecklat inom majoriteten men måste fortsätta arbeta med. Ingången för oss gröna i detta tillsammans med andra vårdområden i Skåne är allas lika rätt. De under året kommande gränssnittsdiskussionen är mycket viktig detta

Region Skånes etablerande av en social investeringsfond skall också ses ett sätt knyta ihop ohälsa och förebyggande vård. Speciellt viktigt kommer det vara för att finna ännu bättre former för samverkan med kommuner kring tidig upptäckt och arbete med psykisk ohälsa. Denna fond skall ses som en sutur som binder ihop kommunerna och regionen. Något som ligger i linje med vårt regionala utvecklingsarbete

Vi har förflyttat oss framåt i den psykiatriska vården i Skåne de senaste 5 åren. Tillgängligheten och samarbetet är bättre, men även här måste arbetet skärpas. Jag ser främst att arbetet kring patientmakt måste fortsätta tillsammans med att vården för psykossjuka är i fokus. Idag är medellivslängden för de svårast psykiskt sjuka 20 år kortare. Vi har inom majoriteten stärkt den psykiatriska vården och detta arbete ligger fast. Jag ser också att Skåne kunde ta bli det första län som sammantaget antog en nollvision för självmord.

Vi är säkra på att vården generellt framgent kommer behöva ökade resurser. Detta kopplat till de ökade äldre, medicinteknisk utveckling, nya läkemedel, större krav. Detta gör dock inte att vi måste och skall arbeta med vårdens inre strukturer och även förändringar var vården som inte tillhör den nära vården skall erbjudas. Det handlar helt enkelt om att detta arbete måste göras för att vården skall kunna fortsätta arbete med att bli mer jämlik och jämställd.

För oss är det grundläggande att vård skall finansieras solidariskt och vi säger nej till blandfinansiering inom vården. Detta gör att vi anser att i de lokaler som vi är skall det inte bedrivas vård för försäkringspatienter

2013 är ett tufft ekonomiskt år för den skånska vården. Detta kan man inte blunda för. Så väl Arbetsmiljöverkets och Socialstyrelsens utlåtande tillsammans med personalens synpunkter är viktiga att lyssna till. Vi måste finna bättre former dialog för framtiden och diskutera vårdens innehåll och vad som vården skall göra.

Det finns ett stort antal utmaningar för vården i Skåne. Det finns de här i salen som tror dessa problem endast handlar om hurvida vård skall ges till alla på ett jämlikt sätt, oavsett papper. Jag kan då upplysningsvis berätta att det inte handlar om det.

Vi är också säkra på att en fortsatt utveckling av öppenhet och ökad medborgarmakt är nödvändig. Ibland kan då användandet av LOV var en väg att gå, men det är inte det enda sättet. Det handlar om att erbjuda en vård nära Skåningen, om då LOV kan vara klokt så säger vi ja.

Jag vill avsluta med att tacka personalen inom Skåne. Den Skånska vården hade inte fungerat utan er. För framtiden så måste vården bli bättre på att alla yrkesgrupper får använda sina kunskaper och verka fullgoda team. Alla måste inom vården ha verksamhetsanpassade scheman och det vore läge om vi kunde hitta former för sjuksköterskor och undersköterskor att fortbilda sig mot ersättning.

I arbetet med nytt handlingsprogram för mp-Skåne så kommer gärna jag eller andra gröna politiker hem till dig eller till din arbetsplats för att diskutera framtiden för den skånska sjukvården, ta gärna den chansen.

Under 2012 så avsatte vi från Region Skåne totalt 6 miljoner på helårsbasis för att den kroppsliga vården på ett mycket bättre sätt skall ta hand om psykiskt funktionshindrade / psykossjuka. Vi vet att just denna grupp i samhället har en kraftig överdödlighet.  Svårt psykiskt sjuka har cirka 20 år kortare medellivslängd än normalt. Detta är jelt klart helt orimligt och kan på intet sätt accepteras.

Vi måste så klart från Region Skåne bli ännu bättre på se till psykiskt funktionshindrade får den kroppsliga vård som de skall ha. Vi har under 2013 också avsatt flera miljoner för att Primärvården skall hälsoundersöka och bättre behandla psykiskt funktionshindrade. Nu måste vi ta nästa steg. Det handlar om att hela vården måste bli bättre på att se vilka behov som den psykiskt sjuke har. Vården idag är inte jämlik utan det finns tydliga tecken på attpsykossjuka inte får lika bra kroppslig vård som alla andra.  Nu måste det bli ändring !

Det är många svenskar som dagligen tar någon medicin för något kroppslig åkomma som vi har. Medicineringen kan vara orsakad av högt blodtryck, diabetes eller att sköldkörteln inte fungerar som det är tänkt att den skall göra. Alla som tar sina mediciner är säkert lika medvetna om att sjukdomen inte sällan också kräver att man lägger om sin livsstil. Trots detta så händer det att man som patient ibland bortser från eller glömmer bort vårdpersonalens råd om hur man skall förhålla sig till sin sjukdom / medicinering.

 Detta är så klart inte lämpligt men det innebär inte att man patient stängs av från behandling. Det skulle vi alla anse som helt obegripligt och orimligt. Behandling som kan ju vara helt livsnödvändig.

 En grupp inom vården blir dock behandlad just på det sättet på grund av stelbenta regler. Det handlar om opiatmissbrukare som får behandling med läkemedel för att komma ifrån sitt dödliga opiatmissbruk. Enligt de regler som Socialstyrelsen har så skall man stängas av från den livsuppehållande behandlingen, man spärras helt enkelt ut från behandlingen. Skälet till att spärras ut och utesluts av från behandlingen är enligt Socialstyrelsen om patienten har upprepade återfall i missbruk av narkotika. De tillåts sedan enligt reglerna inte återkomma till behandling på 3 månader. Vilken annan patientgrupp med en dödlig sjukdom skulle man utestänga från vård på det sättet.

 Detta fungerar idag som en tuggummiparagraf i landet. På vissa håll i landet så kan som mångårig opiatmissbrukare inte ha behandlas med sömnmedel eller andra lugnande läkemedel, detta trots att vet att många missbrukare har ångest och sömnrubbningar.

Forskning visar att många av de personer som illegalt använder de läkemedel som används i behandlingsprogrammen tidigare inte klarat kraven i behandlingsprogrammen och spärrats ut. Det är dags att Socialstyrelsen omedelbart ser över regelverket vad det gäller läkemedelsbehandling för opiatmissbrukare samt låter deras egna honnörsord, god vård och evidens ges möjlighet att  även gälla gruppen opiatmissbrukare som behöver läkemedelsbehandling för att komma ifrån sitt mortala missbruk.

 De nuvarande reglerna har sin utgångspunkt i repression och politisk korrekthet. Detta ger en vård som tvingas lägga mycket kraft på kontrollverksamhet. Verksamheten skall så klart vara omgärdad med ett tydligt regelverk, men dagens system motverkar bästa möjliga vård.

Med ett nya nationellt regelverk med lägre trösklar, repression, större fokus på behandling och brukarinflytande hade fler liv kunnat räddas och personal hade haft mer tid lägga på vård före administration och medicinutdelning.