Vi har i Region Skåne de senaste åren prioriterat att förbättra missbruksvården. Detta märks bl.a när det gäller den läkemedelassisterade behandlingen av opiatmissbrukare. Vi har också i de senaste åren också satt sökarljuset på alkoholmissbruket i högre grad. Det handlar om att Primärvårdens åtagande men också en samverkan med de Skånska kommunerna, då alla vet att det krävs ett helhetsperspektiv när man arbetar med missbruksvård.

I landet uppskattas det att totalt 330 000 i landet har ett alkoholmissbruk, varav många inte är kända inom vården eller socialtjänsten.  Detta beror delvis på att vården inte ännu är tillräckligt bra på att uppmärksamma ett missbruk. Skälen till detta är säkert flera men tveklöst är det säkert så att vi från politiken under många år inte valt att lägga tillräckliga resurser på att utveckla den nära tidiga missbruksvården.

Totalt uppskattas det att missbrukandet årligen kostar 150 miljarder för samhället. Det innebär att kostnaderna för missbruket är 9 gånger större än de insatser som landsting och kommun årligen avsätter i missbruksvården. Detta visar tydligt att behovet av det är dags att sätta än större fokus på missbruksvården. Det är dags för att nationellt kompetenscentrum kring missbruksvården och det skall ligga i Skåne.

Tystnaden är farlig för samhället.

Om en politik mot organiserad brottslighet och för anonyma vittnesmål vid grova brott

Under senare tid har det aktualiserats med en mängd olika brott som är att hänföra till organiserad brottslighet. Av 16 mord som begåtts i kretsar av organiserad brottslighet, har endast 3 fall blivit lösta i Malmö. Antalet fall växer – Malmö tar nu i anspråk stora delar av utredningskapaciteten i Sverige.

VI talar om en situation i Sverige av idag. Orsakerna till detta är självklart den samhällsutveckling som lett till ökade sociala klyftor, större fattigdom och större utsatthet. Vi på kommunal nivå kan göra mycket och gör detta också, men vi kan inte ändra lagar och förändra rättssystemet.

Vi skulle gärna vilja att Miljöpartiet de Gröna tar fram en rapport som beskriver problemen och föreslår åtgärder i en bred ansats för att komma åt detta växande problem.

I samklang med den ökade organiserade brottsligheten finns också ökat och grövre våld på alla plan. Vi har därvidlag sett en drastisk ökning av allvarliga hot och förseelser mot såväl media, åklagare, advokater, domare, poliser och inte minst vittnen. Ofta sker hoten redan innan en förundersökning avslutats, och leder ofta till att vittnesmål dras tillbaka eller att vittnen inte ens vågar kontakta polisen. Flera fall av mord i Malmö har exempelvis skett bland folk där ingen ”sett någonting”.  Rädslan för vedergällning och repressalier är stark. Tystnadens vanmakt sprider sig.

Vi behöver förändra vår lagstiftning. Civila vittnen vid grova brottsmål måste tillåtas vara anonyma när risken för hot, vedergällning och repressalier är uppenbar. Enligt vår mening är det jämförbart med att poliser i vissa fall kan åtnjuta kvalificerat skydd för sin identitet. 

Även om personsäkerhets- och vittnesskydd är bra verktyg, så är de långt ifrån tillräckliga när vi kommer till organiserad brottslighet. I dessa fall pratar vi om professionella kriminella ”gäng” och brottsyndikat som ibland har bättre tillgång till information och underrättelser än vad rättsväsendet har.  Det är också omvittnat i media vilken brutalitet som kännetecknar dessa ”gäng” och deras handlingar, allt för att upprätthålla skräckväldet och sprida rädsla kring sig. Det får inte ske att samhället och vi medborgare tystnar inför brottslighet.

Det är alltid frågan om att finna en godtagbar balans mellan olika, i sig angelägna, intressen.  Å ena sidan krävs en effektiv brottsbekämpning men å andra sidan rättsäkerhet med bibehållen tilltro till de rättsvårdande institutionerna.  Vi talar här inte om hårdare straff eller om att lagstifta bort kriminalitet som en populistisk handling. Om den grova brottsligheten får regera och korruption tillåts råda kan de rättsvårdande myndigheterna aldrig åtnjuta medborgarnas förtroende. De ökade hoten mot vittnen, rättsväsendets aktörer och journalister är synnerligen allvarliga brott som hotar det demokratiska samhället i grunden.  Det är detta vi talar om.

Att regelmässigt använda anonyma vittnen är givetvis helt oacceptabelt.  Självklart får det inte vara enda bevisning, eller ett huvudvittne som vi talar om. Detta handlar också om mycket grova brott, till exempel mord och grova narkotika brott, ofta relaterade till organiserad brottslighet.

Ett demokratiskt samhälle bygger på att vi som medborgare kan kontrollera rättsapparaten och vårt rättsystem bygger på att en tilltalad, ur rättssäkerhetssynpunkt, ska ha möjlighet att kontrollera allt processmaterial och däribland vittnen.

Däremot får vi inte blunda för samhällsutvecklingen. Vi går redan idag mot en högre acceptans av anonymitet än vi tidigare gjort. Vi tillåter idag anonyma poliser, vi deltar i en Europeisk union där domstolen godkänner anonyma vittnen och vi har ett nordiskt grannland, Norge, som gått så långt att de själva, i sin rättsordning, godkänner anonyma vittnen.

Sverige behöver, förr eller senare, på ett eller annat sätt, att tillämpa modellen med anonyma vittnen. Det kommer krävas en mycket välutvecklad, lagteknisk lösning där Europadomstolens praxis naturligtvis måste följas. Vi ska därför inte vara rädda för denna rättsutveckling, utan leda denna utveckling rätt på den svenska, rättssäkerhetens stig, och försvara de gröna värderingarna kring rättssamhället och det öppna samhället som vi har.  Men vi måste vara vaksamma och åtgärda den tystnad som nu sprider sig i samhället.

Vi yrkar att kongressen beslutar:

att Miljöpartiet de Gröna ska verka för ett införande i svensk lag av en modell med anonymt vittnesskydd, som kan tillämpas i rättsprocesser där så krävs av säkerhetsskäl, vid synnerligen grova förseelser såsom grova våld- och narkotikabrott relaterade till organiserad brottslighet samt,

att verka för ett förslag kring anonymt vittnesskydd i enlighet med ovan som också tar hänsyn till behovet av rättssäkerhet i förenlighet med Europadomstolens praxis samt,

att partistyrelsen får i uppdrag att utveckla vår politik kring bekämpning av organiserad brottslighet, i en bred samhällelig ansats med en riktning som innehåller både förebyggande åtgärder och rättsliga medel, samt inom 1 år redovisa detta i en offentlig rapport och proposition till kongressen som ger tydligare riktlinjer för partiets politik på alla nivåer. 

Lari Pitkä-Kangas, Kommunalråd, Malmö Stad

Anders Åkesson, Regionråd, Region Skåne

Läser att i Stockholm har man valt att upphandla vården av personer som är tortyrskadade http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/fel-att-valja-bort-roda-korset_6766995.svd. Precis som min partikollegor i Stockholm så tycker jag att Röda Korset bedriver en mycket bra verksamhet. Till detta kommer att vi vet att Röda Korsets övriga verksamhet på ett mycket bra sätt kompletterar vården av tortyrskadade.

Utifrån detta går vi annan väg i Skåne. Vi stärker istället verksamheten vid Röda Korsets tortyrcenter i Malmö. Inom kort så fattar vi beslut om att tillföra ytterligare 1 miljon kr till verksamheten. Detta är ett verksamhetsbidrag för 2012 inte ett reguljärt avtal.

Min önskan för framtiden är att vi skall kunna skriva ett sedvanligt vårdavtal på åtminstone 5 år. Detta för att verksamheten skall kunna utvecklas i en bättre omfattning. Tyvärr så är dagens lagar om offentlig upphandling inte anpassad till vårdupphandlingar. Det måste ges bättre möjligheter att beakta betydelsen av de erfranheter och kunskap som finns inom föreningslivet. I dagsläget så är det bara ordinarie vårdaktörer som normalt kommer i fråga.

Ovasett så är jag glad över att vi Skåne lyckas se till Röda Korset fortsätter driva vården av tortyrskadade. Det tycks som vi gröna har betydelse

Idag kom beskedet om att alliansregeringen inte vill ändra i lagen om tvångssterilisering vid könsbyte. Trots att det finns en majoritet i riksdagen för en ändring så har Göran Hägglund och Kristdemokraterna lyckats förhandla fram ett dröjsmål med förevändning att frågan är juridiskt komplicerad. Det är inte utan att min blir besviken att KD nu använder juridiken för att skylla ifrån sig.

Vi är många som har i färskt minne från 2011 vanvården på ett offentligt drivet äldreboende i Piteå och nu senast den Carema Care-drivna Koppargården i Stockholm. Vi vet också att det kan finns brister inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården oavsett utförare, men vårt minne är trots allt kort.  De senaste åren har andra omsorgsbrister kommit i öppen dager, som nu är ”glömda”.  Frågan är om vi blivit så vana vid att vården och omsorgen av äldre ibland brister, att vi tyvärr fått förståelse för bristerna.

I de flesta fall väljer politikerna ofta att agera som de tidigare gjort genom att hävda att det är fel på verksamheten. Inte sällan agerar de också dogmatiskt genom att diskutera privat eller offentlig drift, som att detta var det enda, medan allt fler väntar på att få vård och omsorg.

Trots tydliga (ovanstående?) bevis på brister inom vård och omsorg nu är det viktigt att komma ihåg att äldreomsorgen de senaste årtiondena haft ett betydligt större fokus på kvalité och individen.
När jag som 17-åring ( idag 46 år) började jobba som undersköterska vid Värnhems Sjukhus, som var norra Europas största långvårdssjukhus med 36 stora vårdavdelningar, var inte alltid individens behov i fokus. Det brast i att skyla den äldre vid transport till bad eller toalettbesök. Inrutande system för bad, laxering och annan omvårdnad gick ibland före individen. Inte sällan fick man som äldre multisjuk komma i säng tidigt på eftermiddagen, med trycksår som följd av långa tider i sängläge.

Det är viktigt att komma ihåg det funnits brister inom vård och omsorg, som tidsmässigt inte ligger långt borta.  MEN – vård och omsorg är helt klart den del av den offentliga välfärden som genomgått den störst förändringen. Kraven på kvalitet och individuell omsorg är idag inte ifrågasatta, men tyvärr ser vi ibland ändå  tydliga bevis på ett bristande omhändertagande.

Jag är övertygad om att äldreomsorgen och hälso- och sjukvården måste utvecklas och att fokus bör ligga på förbättrad vårdkvalitet.
Som patient och brukare är det viktigt att vara trygg när man kommer till en vårdgivare, oavsett om denna är offentligt driven eller inte.

Ur ett patientperspektiv är det självklart att vårdkvaliteten ska komma i första hand. Detta gäller all vård, oavsett driftsform. Främst måste vård och omsorg i sin helhet ha fokus på samverkan, tillgänglighet, kvalitet och ett tydligt hälso- och jämlikhetsperspektiv. För att nå dit är det också dags att inse att vården framgent kommer att kräva mer av samhällets gemensamma resurser.

Vi kommer att behöva prioritera vård före annat. Men mer resurser är inte enda svaret. Vi måste se till man ersätter rätt och att verksamheterna på ett bättre sätt själva kan styra sitt arbete.

Grundläggande för framtidens vård och omsorg är också behovet av ökad egenmakt. Detta måste vägas in då politikerna utformar framtida vård. Individens behov måste lyftas fram oavsett driftsform.

För att vård och omsorg ska kunna utvecklas bör kvalitet prioriteras före driftsform. Ju längre driftsformen fortsätter att vara i fokus för debatt, desto mindre tid finns att diskutera vårdens innehåll.

För att nå dit behövs en statlig parlamentarisk utredning som ser över hur beställare ska kunna tvinga vårdgivare, som inte lever upp till avtalad vårdkvalitet, att förbättra kvaliteten, oavsett om det är privat eller offentlig vårdgivare. Denna utredning skulle också behöva se på möjligheten att likt Spanien införa ett vinsttak för privata vårdgivare. I Spanien ligger detta tak på cirka 7 procent. Ett vinsttak skulle innebära att kortsiktiga vinster inte skulle vara drivande samtidigt som verksamheter skall kunna återinvestera för att vara bärkraftiga. Det är också nödvändigt att komma åt möjligheten att vinster läggs i skatteparadis. Vinsten är nödvändig för en utveckling av vården, liksom det behövs ett överskott inom offentliga vårdgivare, men genom att verka för ett vinsttak kommer avarterna att försvinna.

Utredningen skulle också behöva fler förslag på hur man kan stärka den idéburna sektorns roll inom vård och omsorg. Med en stark idéburen sektor som aktör inom vård och omsorg hade också flera nya värden tillförts.

Framtidens vård och omsorg behöver mer av fokus på kvalitén, hälsa och individ. Helt i linje med grön vård och omsorgspolitik och mindre av röda och blå partiböcker

Nyligen kom det dystra siffror som konstaterade att utsläppen av klimatförändrade gaser ökade med dryga 10 %  under 2010, främst pga fossildrivna transporter Det är första gången sedan 2003 som utsläppen ökade  i stället för minskade  Detta är en utveckling som är försvarbart. Nästan ännu värre är att utsläppen sedan 2005, det vill säga de senaste sex åren, nästan helt stilla. Detta är ett utslag av en  bristande miljö- och klimatpolitik som regeringen bedrivit de sista åren.

Att regeringen varit så handfallen under dessa år kommer innebär att kommuner och landstings framtida åtagande att klara sina klimatarbete blir svårare och än viktigare.  IRegionSkåne driver vi idag ett aktivt klimatarbete , främst genom uppdraget att  se till att Skåne blir ett län där kollektivtrafiken fungerar bättre, stärka det miljödrivna näringslivet samt arbeta strategiskt med klimat och miljöfrågor. Ett tydligt exempel på detta är att en tredjedel av hela regionala utvecklingsbudgeten går till miljöarbete i Skåne. Totalt är det nära 35 miljoner.  Vi försöker på ett aktivt sätt koppla ihop forskning, näringsliv och miljö,  men vi är Skåne beroende av en nationell klimatpolitik för att våra Skånska insatser skall få full effekt.

Vid sidan av  avsaknaden av nationella styrinstrument för att minska klimatutsläppen i form av kilometerskatt på den tunga trafiken,  ökade koldioxidskatt på fossila bränslen och satsningar på utbyggnad av järnvägen i landet,  så är regeringens bristande intresse för biogasens utvecklingen ett av de största problemen.  

Vi är alla medvetna om att alla fossila bränslen kommer bli dyrare hela tiden i samma takt som tillgången minskar och efterfrågan globalt ökar. Till detta kommer att om vi skall klara omställningen av samhället till att bli klimatneutralt så är biogasens utveckling i landet central. Regeringens ointresse i fråga har lett till  att marknaden är osäker på om de vågar satsa på biogasen eller inte.

 I Skåne har vi gemensamt tagit fram en färdplan för biogasens utveckling, vilket också inneburit att viRegionSkåne nu växlar upp arbetet ännu en gång genom öka anslagen till biogasen med närmare 15 % årligen. Vi vet dock att infrastrukturen för distributionen av biogas i Skåne idag är bristande och detta är ett av största hindren för en ökad användning av biogas. I endast 11 av Skånes 33 kommuner finns det i idag mackar. De allra flesta mackar ligger i anslutning till befintligt naturgasledningsnät.  För att biogasframstllningen  så väl lokalt i Skåne som i hela regionen skall utvecklas så krävs det uppbyggda gasnät. Främst är en utbyggnad av detta gasnät att räkna som infrastruktur som det behövs nationellt stöd för att få till stånd. Det vore önskvärt att regeringen tillsatte en nationell samordnare gällande biogasen. Behoven i landet ser olika ut. I Skåne är finns ett varmt hjärta för biogasen, något som räcker långt, men kanske inte ända fram till gasmacken helt utan hjälp. Det är dags för en gemensam finansiell lösning mellan regionala privata och offentliga aktörer samt staten så att gasen kommer fram till allt fler som vill och behöver tanka biogas.

Den fysiska hälsan hos personer med allvarlig psykisk sjukdom/funktionsnedsättning är sämre än hos andra. Orsakerna härtill är många och delvis oklara. Klart är emellertid att övergivenhet, ensamhet, sysslolöshet, isolering, utanförskap och hemlöshet spelar en stor roll. Liksom de enskilda individernas oförmåga att ta till sig allmänt tillgänglig information och omsätta denna till ett hälsosamt levnadssätt. Det finns också anledning att förmoda att de läkemedel som används inom psykiatrin har viss betydelse, då de kan ge förändringar i ämnesomsättningen.

Inom gruppen psykiskt funktionshindrade finns det en osäkerhet var man skall söka vid kroppsliga symtom. Det kan ibland vara så att man inte själv reagerar på sina fysiska symtom. Det behövs en större samverkan mellan psykiatrin och primärvården kring det kroppsliga omhändertagandet, annars är risken att de psykiskt funktionshindrade kommer ha en fortsatt sämre kroppslig hälsa. Detta för att fokus ligger på den psykiska sjukdomen.

Sammantaget ser vi att de psykiskt funktionshindrade har en förkortad medellivslängd och deras liv inte sällan också präglas av kroppsliga symtom.

I Skåne pågår ett arbete inom ramen för den satsning som görs inom psykiatrin med syfte att ge de bästa förutsättningar för en god kroppslig hälsa hos de psykiskt sjuka. Arbetet ska slutrapporteras senast i april. För vår del ser vi dock att det finns några nyckelområden inom Region Skånes verksamhet för att hälsan ska bli bättre hos denna grupp.

Återkommande hälsokontroller inom primärvården är ett av fundamenten i detta. Det kräver en större samverkan mellan psykiatrin och primärvården. Det kan också krävas en målrelaterad ersättning inom Hälsovalet så primärvården kallar till kontroll samt en uppmärksamhet inom psykiatrin för området.

En annan insats är att patienten får en bättre kunskap om sin läkemedelsbehandling, så att man blir medveten om vilka eventuella biverkningar som finns. Läkemedelsenheten inom Region Skåne har uppdraget att återkomma i april med ett förslag på hur läkemedelsgenomgångar ska göras inom psykiatrin. Något som redan görs inom den kroppsliga vården. Brukarorganisationerna kan vara centrala tillsammans med Region Skåne i att erbjuda utbildningar kring läkemedel och livsstil.

En sammanhållen vårdprocess i samverkan med de skånska kommunerna är också viktig för att stärka hälsan. Redan i dag ser vi att arbetet med gemensamma vårdplaner är bättre än för några år sedan, men det är fortsatt ett område som måste förbättras. Detta för att undvika sysslolöshet och förbättra patienternas livssituation.

Vi ser med stor tillförsikt fram emot den rapport som ska ligga till grund för ett förbättrat arbete kring de psykiskt funktionshindrades kroppsliga hälsa. Ett område som allt för få landsting uppmärksammar, trots att generaldirektören för Socialstyrelsen i en artikel 2010 starkt argumenterade för att den kroppsliga vården av allvarligt psykiskt sjuka måste bli bättre.

Ambitionen är att de över 10 000 personer med allvarlig psykisk sjukdom i Skåne får en bättre kroppslig hälsa. Vi vet att det inte finns något vaccin. Ansvaret ligger däremot på flera aktörer som är ansvariga för service, stöd, vård och rehabilitering. Vi är beredda att göra vår del. Det kommer krävas att vi tänker nytt och bryter gränser i hela Skåne.

Idag hämtar jag mitt  blogginlägg från Aftonbladet där  Åsa Romson och Gustav Fridolin beskriver vilka visioner som vi har inom Miljöpartiet

I mitten av december hade jag förmånen att få lyssna på Ingvar Nilsson. Ingvar är en av de landet som lyckats med att visa i ekonomiska termer att det är lönsamt att satsa på tidig insatser för barn och unga som annars kan hamna i utanförskap. Han utgick i sin föreläsning från beräkningar från Norrköping

I Norrköping så är det cirka 10 200 barn i förskoleåldern. Det är totalt 7 årskullar. Utav dessa så kan beräkna att dryga 30 av dessa kommer missbruka narkotika, dryga 100 kommer få ett alkoholberoende, ytterligare 50 får en svår psykisk sjukdom…. Många av dessa personer kommer att komma i  kontakt med kommunen, landstinget, arbetsförmedlingen, rättsväsendet och försäkringskassan då de hamnar utanför. Varje individ kommer årligen kosta samhället, enligt Ingvar Nilsson, upp mot 450 000 kr

Genom att istället tidigt samverka i samhället  blir ju tidig insats möjlig. Det handlar om att alla måste se att det vi gör idag gör skillnad i morgon. Det kan och får  ju inte vara svårare att vi investerar i det viktigaste vi har, än att kommuner och landsting investerar i teknik eller hus. Om vi gör en tidig insats för barn och unga  så är återbetalningen enorm. Trots detta så är det mycket svårt att få till de tidiga gemensamma insatser som behövs.

Det finns  dock goda exempel. Trelleborgs kommun  som sålde av sitt aktiekapital och  som satsade de på de mjuka delarna av kommunens verksamhet. Mycket förutseende.

Under 2012 så kommer Region Skåne ta de första stapplande stegen att utveckla mot en social investeringsfond i Sydöstra Skåne tillsammans med kommunerna. Region Skåne arbetar på flera sätt redan med kommunerna kring tidiga insatser, men det är dags att riva ännu fler murar för att ge alla en chans.

I förra veckan kom en rapport från Naturvårdsverket som visade att utsläppen av klimatförändrande gaser ökade från 59,7 miljoner ton till 66,2 miljoner ton 2010 Det är första gången sedan 2003 som utsläppen ökar i stället för minskar. Detta är en utveckling som är försvarbart. Nästan ännu värre är att utsläppen sedan 2005, det vill säga de senaste sex åren, nästan helt stilla. Detta är ett utslag av en totalt bristande miljö- och klimatpolitik som regeringen bedrivet de sista åren.

Att regeringen varit så handfallen under dessa år  kommer innebära att kommuner och landstings framtida åtagande att klara sina klimatarbete blir svårare och än viktigare. FörRegionSkånes del handlar det om att se till att Skåne blir ett län där kollektivtrafiken fungerar och det miljödrivna näringslivet växer, men vi har ju tyvärr inte möjligheten att styra allt själv.

Vården är dock det främsta området somRegionSkåne har att klimatanpassa. Vi vet redan att belastningen på den skånska sjukvården ökade markant efter långvarig värme sommaren 2006. Det visar en studie av sjukhusinläggningar i Skåne. Antalet inlagda personer ökade med 9 procent över hela sommaren, men den största ökningen noterades under en treveckorsperiod då det var som allra varmast. I Lund var medeltemperaturen i juli 21,7°C. Antalet personer med andningssvårigheter som behövde tas in på sjukhus ökade med mer än en tredjedel jämfört med en normal julimånad. Kombinationen hög värme och höga nivåer av ozon i luften misstänks vara orsaken.

Så nu när vi vid nästa Hälso – och Sjukvårdsnämnd ger ett uppdrag om se över vilka insatser som idag görs iRegionSkåne samt vilka insatser som behöver göras för att klara framtida värmeböljor som har sin grund i klimatförändringarna. Så när regeringen inte gör tillräckligt så går vi före i Skåne med Klimatsamverkan Skåne samt att nu klimatanpassa vården

Vi har väl många av oss gått tillbaks och kollat om vi låst dörren, stängt av spisen eller inte velat gå på A-brunnar. De är sällan till något besvär för vårt liv utan de är fullt kontrollerbara. Det är alltså inte att beteckna som det kallas tvångsyndrom

De som har  OCD  ( det internationella namnet på tvångssyndrom är OCD = Obsessive Compulsive Disorder)  utför ritualer för att lindra eller för att förhindra obehagskänslor eller för att förhindra en fruktad händelse. Ritualer kan handla om upprepade beteenden (exempelvis handtvätt eller upprepade kontroller av kranar, lampor, spis, kaffebryggare etc innan man går ut). 

Det låter måhända som överkomliga problem, men de kan vara av den arten att man inte kommer ut eller vågar gå ut. Klart hämmande för ens liv och de nära som finns runt om kring en.  Som person med tvångssyndrom (OCD) lever man ett liv med starkt försämrad livskvalitet. När det är som svårast går nästan all energi åt till sjukdomen. Man försöker leva så att ångesten och tvångsimpulserna, som ibland är överväldigande, ska hålla sig borta. Detta gör ofta livet mycket begränsat.

I de flesta fall vet den som har OCD att ritualerna man gör/tänker är konstiga och inte ändamålsenliga, men man kan ändå inte låta bli. Det gör att människor som lider av OCD ofta tiger om sina problem, tyvärr också för sina behandlare. Man söker i stället för andra problem, som handeksem, sömnsvårigheter, oro, nedstämdhet etc.

Behandlingen för denna patientgrupp är idag i Skåne inte likvärdig och tillgången till behandling ör också olika. Skälen till att det att blivit så är säkert flera. Kanske är det så att personer med OCD inte är de som ” synts ” mest inom psykiatrin och primärvården inte har någon vana att tidigt upptäcka personer med dessa problem. Måhända finns det kanske också kunskapsluckor.

Min förhoppning är att vården för de med tvångssyndrom nu skall bli bättre i Skåne. Inom ramen för den strategiska plan som nu tas fram i Region Skåne är detta ett av 6 områden. Vården för de med tvångssyndrom skall bli bättre!

LifeGene är en  biobank vars  ide att spara och kartlägga 500 000 svenskars gener genom först ta urin – och blodprov . LifeGenes förhoppning är att  med denna enorma biobank kunna kartlägga folksjukdomar.  Redan på hösten  2010 blev tusentals svenskar bli kontaktade om att ingå i denna biobank. Det är idag över 20 000 svenskar som ingår. Ofta så har man som deltagare redan provtagning bekräftat via webben att man där godkänner alla villkor.

LifeGene har haft en mycket aktiv marknadsföring i nå sitt mål om inkludera ½ miljon svenskar i sin biobank.  De har och haft testcenter i Stockholm och Umeå där man kan få lämna sina prover, samtidigt som erbjuds en häloskontroll. Man lovas också återkommande hälsokontroller Om man som gravid ansluter sig till LifeGene lovas man förlossningsplats i befolkningstäta Stockholm.

Proverna som tas skall förvaras under många år, oklart hur många, men troligen flera tiotals år. Biobanken tycks idagsläget inte ha några svar på hur länge proverna skall sparas, istället tycks det som biobanken har en ambition att följa hela släkter över mycket lång tid.

Företrädare för LifeGene har sedan start hela tiden sagt att säger att de alltid kommer se till att de är omöjligt att identfiera vem som lämnat sitt DNA. Frågan som ändå måste ställas är om man deltagare i LifeGene överhuvudtaget kan ställning till vad man godkänner. Det enda som idag är riktigt klart med den tänkta enorma biobanken är det diffust vad den komma att användas till.

Ännu har inte projektet givit någon forskning, men det finns över cirka 15 anmälningar om att använda biobanken Säkerligen av olika värde. Den pilotstudie som tidigare var aktuell blev tidigare i våras inaktuell efter den centrala etikprövningsnämnden inte ansåg den innehöll någon forskning utan uppbyggandet av infrastruktur för forskning som inte är preciserad.

Det är bra att Datainspektionen nyligen förelade LifeGene att avsluta insamlandet av prover Utgångspunkten för Datainspektionen är att känsliga personuppgifter som samlas in måste den som ger samtycke vara medveten till vad uppgifterna skall användas till. I LifeGene:s har det enda som sagt varit klart att proverna skall användas till forskning, men inte vilken och till vilket värde. Det är också viktigt att väga denna biobank mot de andra hälsodataregister som finns. Regeringen beslutar vilka hälsodataregister som skall finnas. I LifeGene:s fall har 6 universitet i landet själv fattat beslut om att göra en de största forskningssatsningarna i nutid.

Jag tvekar inte på att samtliga inom LifeGene verkar för att forskningen skall bli av stort värde. Med detta sagt är det inte utan jag förundras över den bristande analys gällande de problem som arbetet kan ge. Främst ser jag med oro på att LifeGene;s agerande i sig kan innebära ett bakslag för forskningen. Genom att inte på tydligt sätt redan vid provtagning kunna bekräfta vad proverna skall användas till kan komma att innebära att andra forskningsprojekt som trots större transparens får svårare att deltagare. Det är väsentligt att forskningen  redan från  start är öppen med vad de ämnar forska kring. LifeGene väljer en helt annan väg. Deltagarna vet varken idag eller i morgon vad deras prover skall användas till. Det kan innebära att fler i framtiden inte kommer våga lämna sitt samtycke, då detta samtycke blir något helt annat än vad de från början trodde. Forskningens företrädare måste vara öppna med vad avsikterna är.

Till detta kommer att en biobank som är tänkt att innehålla ½ miljon svenskars DNA kommer att bli intressant även kommersiellt i framtiden. För mig är det då inte tillräckligt med projektets goda intentioner idag, istället behövs tydliga statliga förordningar som ser till att trygga integritet, etik och forskning. Genom Datainspektionens beslut att LifeGene skall sluta samla in prover så öppnas nu upp för en bredare medborgerlig  diskussion om integritet inom forskning, medicinteknik och vården. För framtiden är det  viktigt att denna chans inte försitts av någon, då vi vet att forskning ‘är en av nycklarna till landets  framtida hållbara ekonomiska utveckling.  Brister i öppenhet och tveksamheter i syfte gagnar inte dettta, varför det nu finns anledning för LifeGene nu tar chansen att förändra och förbättra.  Det främsta ansvaret att lyfta det åligger dock  politiken.

I morgon så har vi ett öppet möte på Fontänhuset.  Fontänhuset http://www.fontanhuset.se/ bedriver dagligen en verksamhet som inte på samma goda sätt skulle kunna drivas av det offentliga. Det mervärde som finns inom Fontänhuset och verksamheter som har en ide bakom som verksamhet är övärderliga i landet. Framtiden kräver att vi på ett mycket bättre sätt ger möjlighet till att exempelvis brukarorganistioner växer och kan bli än mer delaktiga.

Morgondagen kommer också innehålla en öppen diskussion med ett antal brukarorganisationer för psykiskt sjuka. Förhoppningen att det blir ett bra samtal om den psykiatriska vården i Skåne. Jag kommer själv lyfta hur bemötandet är och man som psykiskt sjuk få sin hjälp i kommunerna. En annan viktig fråga är också man får sin hjälp om är invandrad.  Slutligen vill jag veta mer hur omhändertagandet av anhöriga till psykiskt sjuka är.  Detta blir extra intressant efter att det idag kom en rapport som bekräftar att man som anhörig drar ett stort lass.  Totalt lägger en anhörig till schizofren i snitt ner 22 ½ h på anhörigvård. Morgobdagen blir en bra och viktig dag

Vi  är många som har färskt minne från 2011 har vanvården på ett offentligt drivet äldreboende i Piteå och det av Carema Care drivna Koppargården i Stockholm.  Frågan är hur många som kommer ihåg ett vid ett Malmö Stad drivet LSS – boende under 25 år hade haft en person bakbunden.  Har  vi blivit vana vid att vården av äldre ibland brister, så att vi helt enkelt tror att det skall vara så.  I vilket fall så väljer politiken att agera som den alltid gjort.  Den sitter fortfarande fast i den dogmatiska diskussionen om privat eller offentlig drift, som att detta var det enda att diskutera allt medan allt fler väntar på att få vård och omsorg.

Trots tydliga oavanstående bevis på brister inom vård och omsorg är det viktigt att komma ihåg att äldreomsorgen de senaste årtiondena fått ett betydligt större fokus på kvalité och individen. När jag som 17 – åring började jobba som undersköterska vid Värnhems Sjukhus, som var ett Norra Europas största långvårdssjukhus med 36 stora vårdavdelningar, var inte alltid individens behov i fokus. Inte sällan brast det i att skyla den äldre vid bad eller toalettbesök. Inrutande system för hur bad, laxering och annan omvårdnad gick ibland före individen. Inte sällan så fick man som äldre multisjuk komma i säng tidigt på eftermiddagen, med trycksår som följd av långa tider i sängläge.

Det är viktigt att komma ihåg dessa brister inom äldreomsorgen som tidsmässigt inte ligger långt borta funnits och att äldreomsorgen är kanske den del av den offentliga välfärden som genomgått störst förändring. Kraven på kvalite och individuell omsorg är idag inte ifrågasatta, men tyvärr ser vi alltså ibland tydliga bevis på ett bristande omhändertagande.

Jag är övertygad om att äldreomsorgen och hälso – och sjukvården måste utvecklas och att fokus bör ligga på förbättrad vårdkvalitet. Som patient / brukare  är det viktigt att vara trygg när man kommer till en vårdgivare, oavsett om denna är offentligt driven eller inte.

Ur ett patientperspektiv är det självklart att vårdkvaliteten ska komma i första hand. Detta gäller all vård, oavsett driftsform. Främst måste vård och omsorg i sin helhet ha fokus på samverkan, tillgänglighet, kvalitet och ett tydligt hälsa- och jämlikhetsperspektiv. För att nå dit så är det också dags att inse att vården framgent kommer kräva mer av samhällets gemensamma resurser. Vi kommer att behöva prioritera vård före annat. Men mer resurser räcker inte, utan uppföljning och minibemanning kommer vara centrala begrepp- Ju fortare desto bättre

Grundläggande för framtidens vård och omsorg är också behovet av ökade egenmakt. Detta måste vägas in framtidens utformning som politiken ta sin utgångspunkt. Individens behov måste lyftas fram oavsett driftsform.

För att vård och omsorg skall utvecklas så kräver det offentliga samtalet mer domineras av kvalite än driftsform. Ju längre som detta fortsätter vara fokus för debatten, ju mindre tid finns att diskutera vårdens innehåll.

Jag anser att behövs en parlamentarisk utredning som ser över hur beställare ska kunna tvinga vårdgivare som inte lever upp till avtalad vårdkvalitet att förbättra kvaliteten, oavsett privat eller offentlig vårdgivare. Denna utredning skulle också behöva se på möjligheten att likt Spanien införa ett vinsttak för privata vårdgivare. I Spanien ligger detta tak på cirka 7 %. Ett vinsttak skulle innebära att kortsiktiga vinster inte skulle vara drivande samtidigt som verksamheter skall kunna återinvestera samtidigt vara bärkraftiga. Vinst är nödvändigt för utveckling av vården, liksom det behövs ett överskott inom offentliga vårdgivare.  Utredningen skulle också behöva med  förslag på hur man kan stärka den idéburna sektorns roll inom vård och omsorg. Med en stark ideburen sektor som aktör inom vård och omsorg hade flera nya värden tillförts också.

Framtidens vård och omsorg behöver mer av fokus på kvalitén, hälsa och individ Helt i linje med den grön vård – och omsorgspolitik och mindre av röda och blå partiböcker

Det är inte ofta som Skåne toppar DN:s första sida.  Idag lyckas dock Ilmar Reepalu tillsammans med Frank Jensen http://www.dn.se/nyheter/sverige/t-bana-till-danmark-i-sikte få plats första sidan. Så klart handlar en infrastruktursatsning när det gäller Ilmar och Frank. Visst är det så att en metro mellan Öresundsregionens metropoler är spännande och spektakulärt, men är det en satsning som löser trafikproblemen.

De bägge tunga politikerna tänker sig att finansieringen av metron skall komma från Öresundsbrons intäkter. Intäkter som många redan tidigare haft anspråk på, nu också Ilmar och Frank för byggandet av en metro. Kostnaden för metron beräknas initialt att kosta 13 miljarder. För mig återstår ännu frågan om dessa 13 miljarder inte kan användas bättre i ett trafiksystem i Skåne. Ett trafiksystem som skulle underlätta för ett vettigt resande. Ett resande som ökar möjligheten att Skåne verkligen skall kunna bli ett klimatneutrala. För mig känns det som spårvagnar och fler järnvägspår i Skåne känns viktigare åtminstone tills jag vet mer om Metron

En fri teatergrupp i Malmö planerar att sätta upp en pjäs om Jimmie Åkesson, SD:s partiledare. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=4851124&sida=2 Tidigare var det inte ovanligt med politiska pjäser men i takt med att samhället blivit allt mer avpolitiserat så har det blivit allt mer ovanligt. Nu kanske vi nu återigen börjar få politisk teater att se. Redan i höst har vi kunnat se en pjäs om Olof Palme i Helsingborg. Jag tycker det är bra att vi nu får en återgång till att kulturen allt mer vågar ifrågasätta samhällsbildningen. Kulturen skall våga ifrågasätta samhällsstrukturer och beslursfattare.

 För mig ligger beslutet om SUS fast. Sammanslagningen har inneburit att flera förändringar kunnat göras, främst på högsta administrationsidan. Vi vet vidare de gemensamma kliniker som bildats på SUS i de allra flesta fall redan ger  ökad vård. Det finns kliniker som haft svårare i sin samverkan, men jag är övertygad om att framtiden ligger i ökad samverkan mellan kliniker som endast ligger knappa 2 mil från varandra.

Det är också så SUS ger bättre förutsättningar att upprätthålla just universitetssjukhusets uppdrag att vara spjutspets. Ett centralt uppdrag för framtiden och Skåne, inte minst när vi ser att vården blir allt mer global. Det är också att själva sammanslagningen som nu möjliggör för att SUS kan hitta mer effektiva lösningar i ett strant ekonomiskt läge, som exempelvis minskad administration ( minskad kostnad 30 mkr ) och bättre ersättningsystem ( 50 mkr )

Det närmaste året för SUS kommer vara ansträngande relaterat till den strama budgeten , men utan sammanslagningen hade det inte på något sätt varit möjligt att klara detta uppdrag.   

Den närmaste framtiden på Skånes Universitetssjukhus ( SUS ) kommer att bli ansträngd.  2012 års budget är en stram budget som innebär kostnadsreduceringar i häradet. De förslag som finns framme nu är

Politiken har bestämt i budgeten att sjukhusen ska spara 300 milj kr + ansvara för vårt underskott.

Kostnadsminskningen innebär att klinikerna ska hämta hem 180 milj kr, vilket är ung 3 mkr/klinik

Övriga besparingar ska göras enligDt följande:

• läkemedel (35 mkr)
• indragna jourlinjer (5 mkr)
• minskad administrationen (30 mkr)
• utöka dagtiden till 21 för att förbereda utskrivningar (15 mkr)
• operationer nattetid kan göras dagtid (10 mkr)
• säsongsanpassad vårdplatskapacitet (20 mkr)
• kapacitetsplanering av tex röntgen och narkos (40 mkr)
• bättre ersättningssystem för klinikeffektivisering (50 mkr)
• div poster (35 mkr)

I dag så presenterade Arbetsförmedlingen en prognos över arbetsmarknaden i Skåne under 2012 http://www.skanskan.se/article/20111207/EKONOMI/111209822/1007/-/skansk-arbetsloshet-okar-under-2012. Det är tyvärr en något dyster läsning. Sysselsättning förutses ökas med 5000 anställningar under året, trots detta förutspås arbetslösheten bli 9.8 % under 2012.

Detta är mycket allvarligt, då Skåne redan idag har lägst skattekraftsutveckling i landet. Under det innevarande året förväntas skattekraften i Skåne öka endast med 0.6 %. Snittet för skattekraftsutvecklingen i landet förväntas under året bli 1.2 %.  Skattekraftens utveckling har sin grund flera faktorer.  Åldern på befolkningen är en del, men en central del är så klart också förvärvsfrekvensen. Tyvärr så är förvärvsfrekvensen allt för låg i Skåne för att skatteinkomsterna skall öka i takt med välfärdens kommande behov.

Det är därför viktigt att vi i majoriteten i Region Skåne aktivt gör vad vi kan för att få i gång arbetsmarknaden i Skåne. Främst är det väsentligt att aktiva insatser på att minska ungdomsarbetslösheten i Skåne, som redan idag ligger upp mot var 4 ungdom i Skåne.  Det görs redan flera insatser från Region Skåne, men vi kommer att presentera fler under 2012.

Den palliativa vården ( vård i livets slutskede )  i Skåne är mindre utvecklad än i andra delar av landet. Framförallt finns det skillnader i dimensionering, organisation och likvärdighet i omhändertagande i Skåne. Delvis är dessa skillnader fortfarande beroende av att den palliativa vården fram till 2007 helt var distriktsnämndsuppdrag.  Distriktsnämnderna var intimt kopplade till sjukhusens verksamhet i den del av Skåne de hade ansvar för.

Fortfarande är det så att den palliativa vården i gamla mellersta sjukvårdsdistriktet är sämst dimensionerad, något som den var långt innan 2007.  Redan 2008 avsatte vi majoriteten extra resurser för att öka den palliativa vården i Lund. Trots detta och att resurser avsattes även 2009 så såg vi egentligen inte riktigt en ökning i antalet platser i hela Skåne förrän  2010 och 2011. Nu under 2011 ökade då antalet platser inom den så kallade avancerade hemsjukvården även Lundaområdet med 45 st. Antalet hospiceplatser är under 2011 också ökade i Ängelholm nu 2011, så nu känns det snart som den palliativa vården snart är på väg att bli bra.

Ett exempel på det är att under våren 2012 ökar antalet hospiceplatser med 10 i Lund samt att en upphandling av hospiceplatser på Österlen drar i gång under våren 2012. Till detta kommer att en utredning över hur en den palliativa vården skall organiseras i hela Skåne. Den nuvarande organisationen där den palliativa vården ibland blivit nedpriorterad av sjukhusen själv, måste brytas med målet att kunna erbjuda 10 hospiceplatser / 100 000 invånare och 30 avancerade hemsjuklvårdsplatser / 100 000 invånare innan 2015.  Ett mål som skulle innebära att vården av personer i livets slutskede skulle vara bra. Jag är glad över att sitta i majoritet som lyfter den skånska palliativa vården.

I veckan tog Region Skåne via regionala tillväxtnämnden ett strategiskt viktigt beslut. Ett beslut som innebär att biogasarbetet i Skåne hoppatr upp flera steg. Under resten av mandatperioden avsätts nu 18 miljoner för att det i Skåne gemensamma arbetet för Färdplan för biogas. Region Skåne tar nu på sig utvecklingströjan ordentligt i miljö och i arbetet att ställa om Skåne till att bli klimatneutrala.

Färdplansarbetet har flera bottnar allt i från att stimulera till ökad framställning till att det offentliga skal ta sin roll som inköpare av biogasdrivna fordon. Färdplanen är ett gemensamt arbete mellan det privata och offentliga, vilket gör att genklagen av detta borde nå ända in departementen i Stockholm. Skåne visar tydligt att det finns ett engagemang för biogasen, något som borde öka intresset.

Det som främt staten behöver göra är att vara tydliga med vilka villkor som konmmer att gälla för biogasen över tid. Önskvärt vore också att staten lät meddela stt de skulle medverka till  en biogasledning i Skåne. En ledning från Sydöstra Skåne upp mot Nordost och väst. Detta hade varit långt mer viktigt än en utbyggnad av E22:an om man vill vara jobbskapande.

Oavsett regering så är detta en bra vecka för biogasutveckliingen i Skåne, med 18 nya gröna miljoner till biogasarbetet i Skåne

I går träffades vi i den den politiska styrgruppen för SUS framtida byggnadsplaner http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1583998/Regionen-sager-nej-till-nytt-sjukhus.html. Det fattades i går inga definitiva beslut, främst utifrån att gruppen är just en politisk styrgrupp som skall fungera som ett beredande organ inför regionstyrelsen

När det gäller frågan om att bygga ett universitetssjukhus har vi gröna hela tiden varit mycket svala till denna ide. Vi har idag två sjukhusområde i Malmö och Lund som allt börjar komplettera varandra inom ramen för SUS.  Genom bildandet av SUS så har en ökad profilering och samarbete blivit möjligt. Detta är redan idag till nytta för SUS utveckling, men kommer på sikt att bli allt mer väsentligt.

Ett nytt stort sjukhus med fokus på högspecialiserad vård utanför de idag bägge sjukhusen, tror jag skulle slå i sönder den goda koppling som finns mellan högspecialiserad vård och närsjukvården. Till detta skulle komma ytterligare problem att bemanna jourer på alla tre sjukhusen. Risken är också uppenbar att stora delar av Region Skånes engagemang kommer att  gå till byggandet av ett nytt sjukhus och diskussionerna om en större sydsvensk region.  Min förhoppning är att vi inom kort sätter ner foten i att såväl sjukhusområdena i Lund som Malmö skall utvecklas och att tanken om ett nytt högspecialiserat sjukhus avförs från agendan. På sikt ligger det säkert närmare med ett mindre närsjukvårdssjukhus i Malmö, exempelvis ute i Hyllie för att klara Malmös utbyggnad. Ett sådant skulle kunna vara genensamt drivet av Region Skåne och Malmö stad, men som sagt det ligger inte just nu till behandling.

Viktigare är att på än bättre sätt ta till vara hela Skånes sjukvård och se till att närsjukvården utvecklas i hela Skåne. Detta tillsammans med att man ser till att det finns möjligheter att alla sjukhus har utvecklingsmöjligheter. Ett exempel på det vore att vi under nästa mandatperiod har platser för läkarutbildning på plats i Kristianstad.

Det är bra att vi nu genom styrgruppen får en bra förankring kring SUS framtid. Pia Kinhult som tog initativ till styrgruppen efter att den oro som delvis funnits har på ett mycket bra sätt fört arbetet framåt i denna fråga.

Det är inte tu tal om detta är stram budget som vi inom femklövern lägger fram. Det blir en lång resa före den är i hamn.  Samtidigt ska vi vara medvetna om att detta är en bris som letat sig hit från stormen i Europa. Vi har fått en lågkonjunktur i två faser där den 2008 var ett förebud till den som kommit nu. Något lugn i stormen är ännu inte i sikte.Det är ett fåtals människors girighet och systemfel i världens finansmarknader som skapat det läge vi är. Vi iRegionSkåne är och kommer delvis vara en del av de globala förutsättningar som finns, oftast på gott men inte när kvartalsrapporterna och marknaden har  företräde.

 Hur resan till hamn blir är alltså inte bara en fråga för hur väl vi lyckas utan är beroende av den utveckling vi ser långt bort och nära. Skattekraften är idag lägst i Skåne, vilket är oroande. Att tvärsäkert uttala sig om vårt läge och vilka behov som finns för 2013 och 2014 kan inte någon. Det jag vet är vi i femklövern alltid kommer se till att trygga tillgänglighet och patientsäkerhet i vården.

 Det är vår skyldighet som politiker att se framåt mot det Skåne vi tillsammans vill skapa och samtidigt inte undergräva framtida generationers möjlighet att styra över sin vardag och den välfärd som då behövs. Vi har ingen rätt att omedelbart inteckna framtidens ekologiska och ekonomiska utrymme.

 Under denna budgets planperiod fram till 2015 kommer 3200 medarbetare att lämnaRegionSkåne för att gå i pension. Fyrtiotalisterna lämnar sakta men säkert arbetslivet och en ny generation kommer att ta över. Vi vet att detta kommer påverka vårdens innehåll, men vi måste också vässa oss själva som presumtiv arbetsgivare. Att jobba inom vård och omsorg måste vara attraktivt och intressant. Vi har alla en skyldighet attRegionSkånes arbetsplatser präglas av att alla kan utvecklas och ges möjlighet att vara delaktiga och göra ett bra jobb. Vi kommer under mandatperioden verka för fler möjligheter på sin arbetsplats

 Vi är knappa 500 medarbetare fler vid denna tidpunkt på åren än det förra. Av dessa är dryga 290 sjuksköterskor – detta är fler händer i vården!  Det har aldrig varit närmare till vården än nu. Viktigt att komma ihåg är vården i Skåne de senaste åren tillförts upp mot 2 miljarder och bara 2011 får sjukhusen 600 miljoner utöver uppräkning.

 Bilden av att allt är katastrof och undergång är faktiskt djupt felaktig. Det är att underminera och underkänna alla de medarbetare som dagligen gör en fantastisk insats.

Vi väljer nu tydligt att se över administrationen på alla nivåer för att klara ekonomin. Det är väsentligt att se över om hur vi kan minska överbyggnader som finns och hur man kan samverka kring exempelvis logistik. Det ger oss förutsättningar för att vården kan göra det som den är bäst på nämligen vårda.

 RegionSkånes verksamhet skall och kan ibland fungera som en sista utpost i ett välfärdssystem. I tider av socialt utanförskap och arbetslöshet som hotar nu så är det viktigt att veta att ens resurser hamnar rätt.  Det utrymme som finns i budgeten för satsningar ska se framtiden an, vilket denna budget gör utan att först vända oss till Skåningarna för mer medel.  Det är viktigt vi har en långsiktighet och hållbarhet i alla frågor.

Jag vill passa på att lyfta ett antal satsningar denna budget som just pekar hållbarhetsperspektivet ur flera synvinklar.

 Vi ser i dag att vården för unga – främst tjejer – med självskadeproblematik har länge varit styvmoderligt behandlad i Skåne i landet. Dels av bristande resurser men också p.g.a vården helt enkelt inte haft tillräcklig mycket kunskap om denna problematik. Vi kommer därför att skapa ett kunskapscentrum för hela vårdkedjan.  Detta tillsammans med psykiatrin undantas från effektiviseringskrav för 2012 ger oss förutsättningar att klara de problem som kan komma de svåra tiderna. Utifrån detta är också de ökade resurser till Hälsovalet helt grundläggande för det tidiga mötet med vården skall bli bra.

 RegionSkåne kommer också att ta initiativ till en social investeringsfond för att satsa på de ungdomar som befinner sig i på gränsen för socialt utanförskap och riskerar hamna där som vuxna. Tanken är att börja i sydöstra Skåne och detta ska ske i ett samarbete med kommunerna.

 I i byggandet av hållbart samhälle krävs så väl en stark offentlig verksamhet. För framtiden blir det än mer väsentligt att arbeta med det civila samhället. Den ideburna sektorn är mycket viktig del och det är dags att växla upp arbetet, främst genom att söka ett ökat partnerskap. I samma härad ligger att tilltro till Skåningarna att välja vårdgivare, därför kan LOV:en komma att användas under 2012. För egen del ser jag det som väsentligt att se till att de som normalt aldrig tros kunna välja får välja, exempelvis missbrukare.

 Nästa år kommer ett nytt regionalt utvecklingsprogram att antas. Förutsättningarna för Skåne är goda men i mångt och mycket fortfarande outvecklade. Byggandet av ett miljömässigt hållbart och grönt Skåne kan ge oss goda möjligheter till nya jobb och framtida forskning i Skåne – inte minst inom energiområdet. Vi fick en för konsumenterna dyrköpt erfarenhet av detta när de nya el-områdena sattes av staten och Skåne hamnade i strykklassen.

 De gröna näringarna och i synnerhet lantbruket kommer att ha stor betydelse för att öka andelen förnyelsebar energi på hemmaplan. Här kommer biogasen att spela en nyckelroll i framtiden och regionen är beredd att ta ansvar för att distributionen av gasen kommer att bli bättre . Vårt beslut om attRegionSkåne skall vara en fossilfri verksamhet 2020 tillsammans med arbetet pilotlänsuppdraget är helt rätt. Även den utredning som skall göras angående vindkraft är en viktig del i detta samt etablerandet av ett klimat / forskningscenter kopplat till Lunds Universitet . Detta ger också på sikt de gröna jobb som är framtiden.

 För att utveckla och samordna allt det som redan finns i Skåne så kommer kollektivtrafiken att ha stor betydelse. Att göra Skåne rundare och närmare för det vi vill göra på jobbet, i skolan och på fritiden kommer att sprida tillgängligheten i Skåne inte bara rörligheten. Med goda möjligheter till kollektivtrafik kommer inte bara människorna rörlighet att öka utan även bostäder och arbetsplatser. Ett gott exempel är Pågatågsstationen i Sösdala där den förväntade antalet resande för 2020 nåddes redan i år.  För nästa år tillförs Skånetrafiken cirka 100 miljoner i skattemedel som möjliggör för en fortsättning likt Sösdala. Under 2012 kommer arbetet mot statsmakterna att stärka infrastrukturen intensifieras för att öka spåren i Skåne.