I veckan kom från Sveriges Kommuner och Landsting en rapport över skillnaderna  i vårdkonsumtion i landet.  Trots att jag visste att det finns skillnader i vårdkonsumtion över landet och inom de egna landstingen, så är det inte utan att jag blir förvånad.  Läs rapporten här  http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc40114_4.pdf.

I Västerbotten så hade man under 2010 17148 vårdtillfällen per 100 000 invånare medan Blekingeborna hade 13 368 besök / 100 000 invånare. I Region Skåne hade vi under 2010 15 252 besök / 100 000. Vraför är det så ? Så klart är det beroende på hur strukturen i vården ser ut och kanske inte har så mycket att göra med vilka behov faktiskt finns. Det är ju trots allt stora skillnader som nu uppvisas i dessa öppna jämförelser.

Till dessa skillnader vet vi sedan att det finns skillnader i sökmönster till vården utifrån kön och socioekonomi. Vi måste hela tiden verka vården blir allt mer likvärdig.  Dessa öppna jämförelser visar också på skillnader i hur ofta man exempelvis hur många som får en ny höftprotes.  Även här ligger Västerbotten i topp med 182 patienter / 100 000 som får en ny höftprotes mot Blekingeborna som mer sällan får opererat in en ny höftprotes, 121 patienter / 100 000 invånare. Det är viktigt för framtiden att vi i landet blir bättre på gemensamma indikationer, så att vården inte ges utifrån var man bor

Nyligen så kom SOM – institutet vid Göteborgs Universitet med en utredning som visade på 81 % av svenskarn  oroar sig för klimatförändringar. Ingen annan fråga oroar svenska folket mer, inte ens ekonomi eller arbetslöshet. Det är alltså tydligt att vi är många som vill att utsläppen av klimatförändrade gaser skall minska lokalt / nationellt / globalt, trots det så händer idag mindre på klimatområdet än tidigare. Under denna nuvarande regering så har de klimatförändrade utsläppen ökat samt den förnyelsebara energin öakr inte i den svenska energimixen, så det är inte märkligt att det finns en klimatoro hos svenskarna.

Det som nu behövs är ett tydlig ambitionshöjning och samling kring ett aktivt klimatarbete i landet.

* Ställ om till 100 % förnybart / all el- och värmeproduktionen ska vara helt förnybar till 2030 / fördubbla utbyggnadstakt för förnybar energi och ökat stöd till solenergi /  åtgärder så att det blir lönsamt att producera och sälja egen el till elnätet / ett program för energieffektivisering för företag

* Bygg ut hela landets tågtrafik /   fler nya spår ska byggas och att byggstarten för nya banor för / snabbare tåg idigareläggs /  pengar som behövs för underhåll av järnvägen anslås /  SJ ska få i uppdrag att öka resandet, inte bara att gå med vinst

* Modernisera våra städer med bättre cykel – och kollektivtrafik / rejäla satsningar, både statliga och regionala, på kollektivtrafiken / fler säkra cykelvägar / cyklister och gångtrafikanter ska ha företräde framför bilarna

* Bygg skolor / bostäder och förorter klimatsmartare / högre krav på energieffektiva lösningar när det byggs nya lokaler och bostäder /  ett klimatanpassat ROT-avdrag för att energieffektivisera bostäder, skolor och rusta upp miljonprogrammen

* Låt mer avfall bli biogas för fordon  / stöd för ökad biogasproduktion, både till kommuner och lantbrukare / stöd som gör det lättare att distribuera biogas till fordon i hela landet

* Laga mer mer miljöriktig och god mat på skolor, sjukhus och äldreboende /   Sveriges jordbruk blir 100 % ekologiskt tillagningskök i alla skolor och äldreboenden

Tydliga förslag på hur vi skall minska utsläppen av klimatförändrade gaser – Dessa tillsammans med ett nationellt regelverk gällande klimatutsläpp som de finansiella nationella regelverk som finns hade gjort att att klimatoron kunde minska i landet.

Igår så öppnades möjligheten för dig att vara med i ett upprop för tydliga spelregler för biogasproduktion och användning i landet. Uppropet  http://www.energigas.se/Aktuellt/Biogasupprop   är ett svar på att regeringen nästan tycks ha hamnat i någon typ av sömnsjuka avsende att fatta beslut avsende biogas . Dennam dvala innebär  dessvärre att hela näringen bara väntar. Min förhoppning är att regeringen nu lyssnar till marknadskrafterna. Att de haft svårt att lyssna till miljöaspekterna är uppenbart, men visst vore det märkligt om en regering som säger sig vilja skapa fler jobb, stärka landsbygden och medverka till fler företag inte nu när hela näringen tydligt ropar på styrning,  Kanske så de kan väcka regeringen ur sin Törnrosasömn.

Fram till 2025 kommer 1,6 miljoner svenskar att gå i pension. Luckor­na på arbetsmarknaden blir fler, inte minst i landsting och kommuner. De länder i Europa som kommer ha en öppenhet till personer som är i behov av asyl eller vill komma som arbetskraftsinvandring, kommer utan tvekan ha stora fördelar i att klara sitt välfärdsuppdrag.

Detta utifrån möjligheten för så väl offentliga som privata arbetsgivare att kunna få kvalificerad arbetskraft, men också för att deras inkomstskatt kommer skapa bättre möjligheter för det offentliga att klara av sin viktiga uppdrag. Skåne är en de delar i landet som haft störst migration, vilket ge oss fördelar.

Dessvärre har vi inte fullt tagit tillvara på de fördelar som finns med detta. Vi måste i Skåne bli mycket bättre på att ta till vara den kunskap som når Skåne via asylsökande eller arbetskraftsinvandring. Tyvärr är det fortfarande så att allt för många asylsökande stängs ute från arbetsmarkanden på grund av rena brister i det offentliga systemet. Det kan handla om allt ifrån inte tillräcklig svenskundervisning till att det redan finns för möjligheter att matchas in på arbetsmarknaden.

Det finns anledning också att dra igång ett bättre och mer strukturerat arbete gällande arbetskraftinvandring utifrån ett Skånskt perspektiv. Ett arbete som skulle kunna ske i bred samverkan i Skåne. Vi vet att behovet av personer med kunskap om vård, medicin, livsmedel och tekniska områden kommer bli stort om 5 -10 år. Om Skåne skall kunna utvecklas och upprätthålla den gula ledartröjan inom dessa områden, så måste vi samla oss och marknadsföra detta, så att vi blir intressanta för arbetskraftsinvandring.

Vi vet vidare att öppna samhälle i sig skapar större förutsättningar för delaktighet, kultur och utveckling på flera områden. Dessvärre ser vi idag i Skåne krafter som istället vill gå en helt annan väg.

Nyligen så anförde Jens Leandersson, regionråd för SD att personer med utländsk bakgrund varken kan anpassa sig eller bli anställningsbara i ett debattinlägg. Enligt Leandersson i samma artikel så har invandrare generellt en låg kunskapsnivå. Att SD:s politiska uttalande alltid grumlas av en allmänt invandringsfientlig ton är obehagligt. Än värre är det dock att de kan innebära att färre med utländsk bakgrund vill komma till Skåne, vilket paradoxalt nog leda till högre arbetslöshet, eftersom företag som inte kan utvecklas inte heller kan nyanställa. Den som tror att man genom att hålla en arbetskraftsinvandrare och asylsökande utanför landet per automatik skulle minska arbetslösheten har i sig helt fel. Än värre är att det kanske finns en djupare främlingsfientligt som tema bakom Jens Leanderssons utspel. Det är Skånes framtid nödvändigt att inte låta SD:s åsikter få genomslag om vår välfärd inte skall spelas bort.

Vad är ett värdigt liv? Birger Bergmann skulle ha varit död för tio år sedan om han varit svensk, men nu  han vara en dansk medelålders man som lider av sjukdomen ALS.  Han lever med sin respirator och han verkar vara  full av liv och engagemang för människor som drabbats av sjukdomen. Du hittar filmen här.  http://svtplay.se/t/103478/dokumentarfilm

Filmen föder många frågor hos mig. Allt i från vem som skall avgöra vem som är bäst lämpad att avgörva vad som är livskvalite till den ibland återkommande frågan om dödshjälp. För mig är svaren enkla. Det finns ingen annan som kan avgöra vad som är livskvalite utan den ensklide och samhället kan aldrig acceptera att införa dödshjälp, då detta skulle innebära att staten medverkade till att definiera livskvalite. Låt oss för alltid avföra frågan om aktiv dödshjälp från den politiska dagordningen.

Har tidigare skrivit om att det behövs en nationell ramlag för klimatmålen i landet http://hd.se/ledare/2012/04/18/en-nationell-ramlag-behovs/. Ett ramverk som precis om de finansiella målen skulle sätta just ramarna för utsläppen av klimatförändrande gaser. Detta skulle tvinga staten men också alla delar av landet att styra mot en hållbarhet i flera peraspektiv. Ett enskilt ekonomiskt ramverk leder ibland bórt från de ekologiska mål som måste uppnås.

Det vore önskvärt att vi i hela  Skåne gemensamt kunde formulera vårt klimatpolitiska ramverk. Visst är det så att vi har tänkt reducering av utsläppen av klimatförändrade gaser, men

Igår vi tog första steget mot  bildandet av en social investeringsfond i Region Skåne tillsammans med de skånska kommunerna inleda ett förebyggande arbete för att bryta negativa händelseförlopp i livet hos barn och ungdomar. Syftet är att ingripa i ett tidigt skede av livet för de som visar riskbeteenden som i vuxenlivet kan innebära risk för långvarig arbetslöshet och social utsatthet i form av sjukdom och drogberoende.

 Insatserna ska göras i gränsöverskridande samverkan med kommuner och berörda myndigheter. Från regionens sida skall vi  medverka med både finansiering och kunskap till projekt som redan ligger startgroparna i Skåne men också initiera egna.

De långsiktiga effekterna ska främst vara att det mänskliga lidandet minskar men också att kostnaderna för Region Skåne reduceras. Bortsett från gruppen äldre så är det en procentuellt liten del av befolkningen som står för en stor del av sjukvårdkostnaderna. Därför har alla att vinna på att sätta in tidiga insatser på individnivå.

Tidigt i år så kom den årliga BRIS-rapporten.  Detta gången så fokuserade rapporten på psykisk ohälsa hos barn och unga. Mellan åren 2004 – 2007 ökade kontakterna till BRIS om psykisk ohälsa med 33 % från 3951 till 5243.  2011 var det 4545 kontakter om psykisk ohälsa. Det står för 17,5 % av det totala antalet kontakter.

Enligt utredare inom BRIS så ser de att skälen till en stor mängd av barnens berättelser har sin grund i känslor och skam. Att barn känner skuld för att deras ordinarie samtalsbehandling inte hjälper, är helt felaktigt. Barn och unga skall inte behöva uppleva skam eller skuld överhuudtaget. Det är vi vuxna som har skyldigheten att se till barn och unga får det stödet som de behöver, för det behövs ett nytt sätt att se. Vi behöver mer av barnens glasögon på oss, alltid.

Vi behöver fortsätta arbetet med att skapa ett Barnrättsforum i Skåne. En samlad verksamhet för de Skånska barnens förhållande.

2011 kan i fråga om vården kort sammanfattas med patienttrycket ökat jämfört med 2010. Vården i Skåne gjorde under 2011 knappt 1 % mer än det utlagda uppdraget. Något som på inte varit möjligt utan en personal som dagligen gör stordåd.

Personalen inom den Skånska vården utvecklar dagligen verksamheten, men det finns anledning för framtiden vara än mer vaksam på personalens arbetsmiljö, då vi vet att inflödet av patienter tenderar att öka och att vi inte kan lita  någon högkonjuktur som omedelbart skulle öka skatteunderlaget.

De under 2011 startade dialogmötena med personalen , som gjordes utifrån det regionala utvecklingsuppdraget, är en bra utveckling som måste fortsätta, då vi vet att vårdens utvecklingsarbete måste fortsätta för att trygga att vården skall klara uppdragen om att vara hälsofrämjande, tillgänglig, säker och samverkande.

Det finns i detta sammanhang idag påminna om att antalet medarbetare, omräknat till heltid, var vid 2011 års slut 290 fler. Det finns anledning också poängtera att Skåningarnas tillgänglighet även har stärkts under 2011

Under våren 2010 var det dryga 10 700 Skåningar som fick vänta mer 90 dagar till besök hos specialist – till operation / annan åtgärd var knappt 6150 som fick vänta mer 90 dagar. I början av 2012 hade denna summa sjunkit till drygt  5500 personer  som fick vänta mer 90 dagar till besök och dryga 2100 som fick vänta mer 90 dagar.

Det ger tydligt vid handen att tillgängligheten till vården stärktes under 2011. Fler får tillgång till vården inom vårdgarantin. Det är dock inte tillräckligt utan vi kommer inom femklövern fortsätta stärka tillgängligheten till vården samtidigt som vi väljer att fokusera kvalite, den  nära vården, egenmakt och de som har störst behov.

 Utifrån detta så är det olyckligt att så stort engagemang inte sällan läggs på vilken form vården drivs, något som inte sällan diskuteras här i fullmäktigesalen  från vänster till höger.

Under 2011 togs flera beslut att stärka tillgängligheten till vården, samtidigt som vården ges möjlighet att utveckla sin verksamhet. Det togs bl.a  beslut om en nybyggnation av en psykiatribyggnad i Lund, införandet av ett mödravårdsval, 10 miljoner extra till barn och ungas vård, som stärkt logopedin och möjliggjort för ett strategiskt arbete kring barn som far illa. Under 2011 igångsattes också arbetet med den strategiska planen för psykiatri  och som nu under 2012 rullar ut, men redan under 2011 uppmärksammade SKL och Socialdepartementet vårt arbete med unga som har ett självdestruktivt beteende med 7 miljoner i tre år.

Ett annat beslut som togs tidigt under 2011 var tydliggörandet kring vården av papperslösa och traffickingoffer. Skåne blev efter lite mer mänskligt. Förhoppningen är att resten av landet också skall följa i detta, allt annat är fel.

 Det är glädjande också att det arbetet med brukarsamverkan inom psykiatrin fortsatt och vi ser att detta ger effekt i en ökad delaktighet inom psykiatrin. Det finns dock mycket kvar att göra i samverkan med kommuner, men Psykiatrins kvalitetsbokslut visar mycket som görs, BUP har ex en god tillgänglighet men det är viktigt att arbeta med ex bemötandefrågor.

Vi ser också nu att det långa arbetet kring hälsofrämjande arbete gör nytta då Skåningarna nu själva efterfrågar detta.

2011 var ett år då som sagt från majoriteten valde att fokusera på de som inte skriker längst fram i kön – det handlar om prioritera och detta är grundläggande för all vård. Därför är HSN:s uppdrag till beredningarna om framtidens sjukvård centralt. Ett arbete som handlar om dialog och öppenhet. Det är inte seriöst att ge uppfattningen om att man kan ge allt till alla,

Region Skånes andra ben är utvecklingsbenet. Arbetet att sy ihop Vårdarbetet med detta tog sin början riktigt 2011. För mig måste denna samverkan bli bättre. För mig som miljöpartist var besluten om det miljöstrategiska programmen centrala. Arbetet fortgår nu och gav under 2011 skjuss till ett mer tydligt miljöarbete i samverkan med Klimatsamverkan Skåne. Klimatsamverkan växte under 2011 ut till en aktör som bla fanns i Stockholm för att se till att biogasen letar sig i departementen

Biogasarbetet var också tydligt fokuserat under 2011 och skapar nu förutsättning för att under 2012 förverkliga en ökad distrubtion av biogas. Miljöarbetet kräver att vi är fokuserade. Vi har grunderna , men de Skånska miljömålen visar att vi måste göra mer. Det går ännu för långsamt i Skåne, främst att minska utsläppen från transportsektorn och då är biogasen en del i detta tillsammans med mer spår  Det är utifrån detta bra att vi nu har en miljöredovisning på bordet också

Utifrån det var beslutet om förskotteringen av E22:an helt uppåt väggarna. Det var ett klassiskt gråblått beslut som visar på att det fortfarande mycket kvar att förstå om samband mellan transporter och utsläpp.

Inom kollektivtrafiken så var utvecklingen något långsammare än tidigare, men det är fler som väljer att resa kollektivt. Det är grundläggande att fler spår kommer i backen för de kommande åren, varför Skånepaketet är grundläggande. Att allt fler vill resa kollektivt visar sig exempelvis etablerandet  av stationen i Sösdala. Det finns anledning att sätta tydliga kronor på trafikförsörjningsprogrammet samtidigt som man beaktar kostnader för miljö eller att inga insatser görs för at stärka kollektivtrafiken. Annars blir analysen fel

Slutligen.

Region Skåne hade ett ekonomiskt resultat på 148 miljoner bättre än budget, exkl ripsränta. Men det är trots allt ett  minusresultat så det finns så klart anledning att vara självkritisk samtidigt som man måste sätta detta resultat i sitt sammanhang med allt ifrån jämförelsestörande poster och en skuldkris. Genom att vi envetet jobbar på att minska kostnaderna på flera områden, ex upphandling där kostnaderna minskat med upp mot 800 miljoner de senaste 3 – 4 åren så skapas utrymme. Ett arbete som måste fortgå samtidigt om som beaktar hur intäkterna ser ut.

Att dåliga miljöförhållande kan orsaka sjukdom är välkänt, och vi Skåningar kommer väl ihåg BT -kemis alla problem . Vi har i Region Skåne under lång tid haft ett aktivt arbete kring miljömedicin och detta är viktigt att detta utvecklas. Vården och forskningen måste vara aktiva,  beskriva och undersöka miljöns verkningar på vår hälsa.

Vården måste i sig själv också bli mer miljömedveten. Vi vet att vården är en central i del i samhället och vårdens arbete fungerar inte sällan riktmärke för hela samhället. Utifrån det så är det beslut som vi fattade vid senaste Hälso – och Sjukvårdsnämnden om en plan för läkemedel och miljö. Vi vet att många läkemedel passerar rakt genom vårt kropp och hamnar i sjöar. Dessvärre sker inte alltid produktionen på ett klokt miljömässigt sätt.

Arbetet med att skapa ett bättre Skåne innefattar och vårdens miljöpåverkan. Vi har tagit flera steg för att göra vården mer hållbar, beslutet om ett aktivt arbete kring läkemedel och miljö är ett steg till