Idag så presenterades den efterlängtade uppgörelsen om vård för papperslösa. Vi har i Skåne varit föregångare under några år nu och nu så kommer hela landet följa efter på ett bra sätt. 

Den ramöverenskommelse  som finns mellan Mp och regeringen  innehåller många viktiga reformer som kommer att innebära stora förändringar i människors liv. Nu tillkommer också vård för papperslösa.

Det som nu Mp och regeringen kommit överens om är att personer som håller sig undan verkställighet av utvisnings eller avvisningsbeslut (”gömda”) och personer som vistas i landet utan att ha ansökt om tillstånd för detta (”papperslösa”) ska få laglig rätt till subventionerad vård motsvarande den vård som asylsökande har tillgång till idag. Detta innebär att:

”Papperslösa” personer som inte fyllt 18 år ges rätt till subventionerad fullständig vård, regelbunden fullständig tandvård och läkemedel. ”Gömda” personer som inte fyllt 18 år har redan idag rätt till detta medan papperslösa barn (dvs de som inte ansökt om nödvändiga tillstånd för att vistas i Sverige) bara har rätt till omedelbar vård och då endast i teorin eftersom de måste finansiera vården själva. De föreslagna förändringarna innebär att alla barn nu får samma rätt till subventionerad vård som bosatta. 

”Gömda” och ”papperslösa” vuxna ges rätt till subventionerad vård som inte kan anstå och mödrahälsovård m.m. samt läkemedel som receptföreskrivs i samband med sådan hälso- och sjukvård. De ges även rätt till subventionerad hälsoundersökning och tandvård som inte kan anstå.

Begreppet vård som inte kan anstå är avsett att vara en utvidgning av den vård som definieras som omedelbar. Begreppet omfattar vård och behandling av sjukdomar och skador i de fall där även en måttlig fördröjning bedöms kunna medföra allvarliga följder för patienten. Även psykiatrisk vård och följdinsatser till vården omfattas. Vilken vård som inte kan anstå för en patient får avgöras i det enskilda fallet av den behandlande läkaren.

Landsting/regioner har idag möjlighet att erbjuda vård upp till den nivå som gäller för bosatta inom landstinget. Denna möjlighet för landstingen ska kvarstå och tydliggöras.

Trots alla insatser under senare år med att få ned antalet sjukskrivna samt tidigarelägga och öka rehabiliteringsinsatser återstår mycket att göra. Den psykiska ohälsan ökar, särskilt bland kvinnor. Vanligen handlar det om depressioner, ångest och utmattningsreaktioner. Varför dessa sjukdomar ökar, och särskilt hos kvinnor, är inte klarlagt. En förklaring som ofta framförs är det moderna samhällets ständigt ökade krav på individers skicklighet och perfektion såväl i yrkeslivet som privat, och där kan möjligen kvinnor vara extra utsatta.

De som drabbas av sjukdomarna – kvinnor såväl som män – är ofta högt utbildade personer med stort ansvarstagande. Det är personer som tidigare var sällsynta bland de sjukskrivna, och som samhället är beroende av och inte har råd att låta gå sjukskrivna. Sedan några år har Region Skåne haft ett försöksprojekt med Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp och deras rehabiliteringsträdgård. För många av de omkring 250 skåningar som behandlats har trädgården varit enda återstående möjligheten att kunna återfå hälsa och funktion. Sjukskrivningsperioderna har varit långa, ofta flera år, och personerna har under tiden fått allt fler följdverkningar av sin sjukdom. Resultat från forskningen visar nu att sjukskrivningen minskar markant hos dem som erhållit behandling i Alnarps Rehabiliteringsträdgård; vidare att sjukvårdskonsumtionen minskar signifikant snabbare under de 12 månader som följer på behandlingen jämfört med kontrollgrupp, trots att kontrollgruppen inte är lika sjuk.

Som en följd av den lyckosamma satsningen utökas den gröna naturunderstödda rehabiliteringen genom att tolv skånska lantgårdar blir en given del av rehabiliteringen. Detta är ett arbete som sker i bred samverkan med SLU Alnarp, LRF, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Skåne. Denna samverkan är en styrka i projektet, då det har flera utgångspunkter. Genom detta projekt kompletteras den skånska vården med en rehabilitering i nära samvaro med natur och djur. Grön rehabilitering ger även en chans till landsbygdsutveckling. På en landsbygd som dras med problem kring avfolkning och färre arbetsplatser är grön rehabilitering på lantgårdar en tillgång. Det är väsentligt att vi försöker hitta allt fler sätt att ta tillvara landsbygdens stora förutsättningar.

Det är viktigt att forskningen finns med i det arbete som nu görs kring grön rehabilitering. Det ger förutsättningar för att undersöka om rehabilitering i gröna miljöer fungerar som avsett: om de metoder som utvecklats i Alnarp fungerar ute bland landsbygdsföretagen. Det behövs såväl evidens som väl genomarbetade riktlinjer för att utveckla certifieringsunderlag för framtida upphandlingar av grön rehabilitering. Ambitionen inom detta projekt är att koppla ihop stark forskning med en progressiv och nyfiken lantbruksnäring och en region som vill ta tillvara en innovationslust. Detta kan möjliggöra såväl nya jobb som bra vård. Målet är att den skånska satsningen, om den lyckas, ska kunna spridas till andra regioner och landsting.

Vi förmodar att det finns flera grupper inom vården som skulle kunna få en god behandling, vård eller rehabilitering vid SLU i Alnarp. På Alnarp kan metoder utvecklas vilka därefter kan spridas bland annat till verksamheter ute på landsbygden. Det är viktigt att den skolmedicinska vården får en arena för möte med de gröna värden som finns inom den formen av behandling, vård och rehabilitering. Samtidigt som projektet med rehabilitering ute på landsbygden startar pågår ett arbete med hur verksamheten vid Alnarps Rehabiliteringsträdgård kan utvecklas. Den grupp som står på tur att behandlas är strokedrabbade, vilka kan påbörja en tidig behandling, vård och rehabilitering i Alnarp.

Den gröna rehabiliteringen har idag skaffat sig en tydlig plats i vårdprocessen i Skåne; när det handlar om att förbättra hälsa och livskvalitet samt genom att få tillbaka människor till sysselsättning. Tyvärr har det från nationellt håll ännu inte slagit igenom. I bland annat USA, Holland och i vårt grannland Norge har denna typ av behandling, vård och rehabilitering fått nationell spridning och acceptans, trots att forskningen i Sverige inom väsentliga delar har kommit längre. Det stöd som Region Skåne ger till Alnarp är nödvändigt för att FoU inom naturbaserad behandling, vård och rehabilitering vid SLU skall kunna utvecklas. Dessvärre är det inte tillräckligt, då stödet idag sker i form av projekt, vilket skapar en osäkerhet med avseende på långsiktighet och kontinuitet.

Det finns ett behov av ett nationellt kunskapscenter för grön behandling, vård och rehabilitering. Skåne och Alnarp är en naturlig plats för detta. Det skulle öka evidensen och kunskapen ute i samhället kring behandling, vård och rehabilitering baserad på natur och djur. Denna typ av verksamhet skulle mot bakgrund av kunskapsutvecklingen kunna certifieras, och eventuella lycksökare på området skulle sållas bort.

Förhoppningen är att man i det kommande arbetet kring rehabiliteringsarbetet på nationellt håll vågar ta steget från att prata om värdet av grön rehabilitering till konkreta förslag. I Skåne har vi tagit bollen och tycker att det skulle vara spännande att föra en diskussion om hur den gröna rehabiliteringen flyttar fram positionerna.

Patrik Grahn
Professor SLU Alnarp

Anders Åkesson (MP)
Regionråd Region Skåne

Ordförande, ledamöter och Skåningar.

Jag vill först tacka för initiativet till denna partiledardebatt. Det kanske är ett tecken på att Region Skåne efter statusen som permanent region också finner sina egna former för det demokratiska samtalet. Syftet är förhoppningsvis också att vi ska höja blicken från detaljnivån i det dagliga politiska värvet. För det är ju ofta så det blir och kanske ska vara. Som politiker är vi högst ansvariga för att utveckla Region Skånes verksamhet – det är hos oss medborgarna ska kunna utkräva ansvar för den verksamhet de har gett oss förtroende att ta hand om.

Det är mer sällan som vi belyser det idéarv som uppdraget ursprungligen kommer ifrån. Det är ett demokratiskt arv som är betydligt mer långtgående än att medborgarna ska gå och rösta vart fjärde år och välja oss som sina representanter i Region Skåne.

I leken hela havet stormar så minskar antalet trygga stolar hela tiden, så att endast en är kvar till slut. Vi ser idag ett samhälle där de trygga stolarna blir allt färre och ojämlikheten ökaer, Ett tydligt utslag på detta är den ökade relativa barnfattigdomen vi ser i Skåne.

Det är också så att trots att Region Skåne inte sitter i stormens själva finansiella öga, så påverkas vi av den ekonomiska kris som hemsöker Europa, detta måste vi ta höjd för på flera sätt.

För oss gröna är det grundläggande att slutet på leken hela havet stormar inte blir bilden av Skåne, utan att vi ständigt står upp för allas lika värde oavsett hur livets lott ser ut för tillfället, att vi ställer upp solidariskt för varandra när livet råkar gå in på snåriga stigar. Det handlar också om att vi ska ställa upp för varandra för att låta andra lyckas och få hjälp med att bryta vanor och arv som står i vägen för det egna självförverkligandet.

Vi anser att toleranta, jämlika och jämställda samhällen är de som lyckas bäst både i ekonomisk och socialt hänseende. Det är också sådana samhällen som orkar och har råd att ta ansvaret för framtiden och kommande generationer. Det är så Skåne ska vara

Vi måste också i framtidens Skåne tillåta goda enskilda krafter växa. Rätten och respekten för den enskilda individen måste kombineras med skyldigheterna för det gemensamma bästa. Det är endast genom att ta tillvara allas kompetens om vi kan klara av framtidens alla åtagande.

Miljöpartiet vill slå ut dörrarna på det gamla. Den gröna rörelsen vill förena frihet för individen med solidaritet. Vi gröna menar att samhället består av de nu levande och de ännu ofödda.
Med Miljöpartiet som tredje politisk kraft har begreppet om hållbarhet kommit in på den politiska agendan och den måste ske i tre dimensioner; den ekologiska, den sociala och den ekonomiska. Ingen av dem kan särskiljas från den andra.

En av de största framtidsfrågorna är jordens framtida klimat. Det är en global fråga men när världens nationer misslyckas att sätta hårda och nödvändiga avtal på pränt måste vi på lokal och regional nivå ta det ansvar som vi kan och har ansvar för. All forskning tyder på att läget är allvarligare än vi tidigare har trott. Så sent som veckan så kom SMHI med bedömningen att den troliga havsnivåhöjningen blir 1 meter i Skåne och medeltempen kommer i Skåne öka med 70 % vid nästa sekelskifte, med torka som följd

Skånes globala klimatavtryck måste därför ner till en hållbar nivå och det innebär att vi måste bli vassare än de nationella miljömålen. Målet om att vår egen verksamhet skall vara fossilfri till 2020 måste bli mer konkret och vi måste därför sätta klara regionala klimatmål som tas på samma allvar och med samma krav på uppföljning som de ekonomiska resultaten idag. Vi är övertygade att Region Skåne måste fortsätta sträva efter att ta ledartröjan i klimatarbetet.

Med samma självklarhet som man idag inte kan beviljas ansvarsfrihet för missade ekonomiska mål – likadant ska det vara med klimatmålen. Det är därför nödvändigt att fastslå att en viss andel att bruttoregionalprodukten ska satsas på framtiden och satsningar inom klimatområdet.

Klimatfrågans lösning har i sig själv en enorm utvecklingspotential för Skåne. Bara inom området biogas så beräknas mellan 2000- 3000 nya jobb kunna skapas till 2020 – detta under förutsättning av vi når målet om 3 Twh produktion i Skåne. Jag skulle vilja sträcka mig så långt att detta mål i sig är en förutsättning för att klara andra mål om tex. sysselsättning och innovationer. Investeringar i ny energiteknik och infrastruktur kommer av nöden att tvinga fram innovationer och nya arbetstillfällen inom alla områden från jordbruk till tjänstesektorn. I Skåne finns förutsättningarna och kunskapen för att vi ska ta vårt eget klimatansvar men också att vi ska bli en del av den globala lösningen. Låt oss sätta målet att fram till 2020 skall det komma 20 000 nya jobb inom Cleantech i Skåne.

Innovationer skall vara till gagn för människan och miljön som vi ska främja utvecklingskraften i framtidens Skåne. Med den tron kommer också de nödvändiga investeringarna som krävs för att bygga denna vision. Vi måste öppna upp för fler möjligheter att alla ska kunna investera i denna framtid. Därför önskar vi oss en Öresundsbörs som är öppen för alla – även privatpersoner som inte kan satsa de stora pengarna – komma till stånd för att öka tillflödet att riskkapital till det skånska näringslivet. Det måste finnas möjlighet för våra pensionspengar att göra nytta där vi själva lever och verkar istället för på globala och anonyma institutioner som varken tar hänsyn till människa eller miljö.

I veckan kom det nya siffror för arbetslösheten i Skåne. Dessvärre ökar den igen och mest bland ungdomar. Vi har i Region Skåne på flera sätt arbetat med att skapa förutsättningar för fler arbete. Det är väsentligt att vi verkar för fler arbete i den privata sektorn. Vi gröna ser gärna en Skånsk jobbkommission som samlar alla krafterna i Skåne för nå längre. Viktiga delar i denna vore att förbättra möjligheterna till ett regionalt vässat lärlingssystem, en strukturerad arbetskraftsinvandringsmodell, bättre validering, samarbete med den idéburna sektorn, stärka innovationskraften, gemensamt stärka utbildningen, möjliggöra för sänkta arbetsgivaravgifter i särskilt utsatta delar av Skåne.

Det är också väsentligt att verkligen låta hela Skåne växa. För oss ligger framtiden på framtidens utmaningar i att landsbygden utvecklas. Odling – Biogas – Kultur är några av delar som vi vet kan utveckla. Detta gärna i nära koppling till våra kärnområden

Väsentligt för Skånes framtid är också att stå upp för ett öppet Skåne, detta i sig har en attraktionskraft.
Dessvärre ser vi i dag i Skåne krafter som i stället vill gå en helt annan väg, som skulle leda rakt ner i en finansiell och en välfärdskris. Det tydligaste exemplet på det är när Sverigedemokraterna nyligen hävdade att personer med utländsk bakgrund varken kan anpassa sig eller vill bli anställningsbara. Till detta kommer det helt felaktiga uttalandet att de som invandrat generellt skulle vara lågutbildade.

Vi vill inte ha ett Skåne som liknar slutet leken på hela havet stormar, vi vet att alla Skåningar har vill ha en trygg välfärd, sysselsättning och upplevelsen av vara en del av ett innanförskap.

Del två

Region Skånes kärnuppdrag är en god Hälso- och Sjukvård. Vi har i Skåne en god vård av hög kvalite. Personalen i sektorn har stor kompetens som gör detta möjligt. För framtiden så kan vi inte förlita oss på att vi på samma enkla sätt kan rekrytera Det kommer säkerligen för framtiden kräva flera nya sätt för att vara en attraktiv arbetsgivare.

Vi gröna kommer precis som idag eftersträva en än tydligare förflyttning av vården. Detta innebär att behovet av att vi måste bli än tydligare i de med störst behov skall ha vård först. För oss innebär att vi ser att för framtiden måste vi i högre grad rikta våra resurser för att stärka de äldres behov av vård, psykiatrin och primärvårdens arbete. Det är också nödvändigt att söka ett närmare samarbete med skolhälsovården.
Vi vill också verkligen nå det som nu RCC anser vara möjligt, nämligen att 25 % av alla cancerfall eliminerades

För att nå dit så måste vi för framtiden nå målet att åtminstone 1 % av Region Skånes samlade intäkter gick till förebyggande arbete inom vården och i strukturella folkhälsoinsatser. Det är i sig ett lågt satt mål som det borde vara möjligt för alla att enas kring.

En bärande punkt i klimat- och miljödebatten är transporterna, både av gods och för persontransporter. På de flesta andra områden kan en svag positiv utveckling skönjas men denna sektor står fortfarande för samma andel av klimatbelastningen år efter år. Det är
också den enskilda faktor som står för de flesta andra miljö- och hälsoproblem i Skåne. Det finns anledning för framtiden att verkligen ta detta på allvar när större infrastrukturlösningar är aktuella

Trafiken av gods genom Skåne vitalt för hela landet. Fler transporter måste upp på det mest energieffektiva sätt vi idag känner till ; nämligen järnvägsrälsen. Det duger då inte att som alliansen och socialdemokratin gör att binda upp framtida investeringar i nya motorvägsbygge, 800 miljoner kronor i förskottering i motorväg innebär att dessa resurser inte kunde förskotteras i järnvägsräls.

Det kollektiva resandet i Skåne har fördubblats på bara tio år i Skåne. Det är det mest lyckade exemplet på att regionaliseringen i Skåne. Tillgången till moderna och miljövänliga kollektiva transporter kommer att bli en allt viktigare faktor till varför man vill bo i Skåne. Som politiker måste vi inse att bilen är på väg att försvinna som normen i trafiksystemet. Städernas attraktivitet kommer att vara beroende på hur man kan kombinera en god miljö och god framkomlighet inom och mellan städerna. För att lösa denna ekvation är spårvagnar transporter framtidens lösning. För framtiden ser vi det som nödvändigt att hitta en långsiktig uppgörelse om spårburen trafik de större städerna. Detta blir en central fråga för oss i kommande val. Vi har samtidigt en målbild om att uppnå en kostnadstäckningsgrad när det gäller finansieringen på 50 / 50 i kollektivtrafiken – precis som i Stockholm.

Visionen om ett socialt hållbart Skåne hänger till stor del på att alla känner sig delaktiga i det samhälle de lever i men en av de mest lönsamma satsningarna man kan göra är på barn och ungdomar. Region Skåne kommer snart att lansera starten av en social investeringsfond för ungdomar. Men varningstecknen om framtida utanförskap kommer tidigare än så. Idag är det inte bara vuxna som hamnar mellan stolarna i ”Myndighets-Sverige”. Barnen rör sig också i samhällets olika sfärer som skola, sjukvården och sociala myndigheter – alla med olika ansvar och där ingen riktigt tar ansvaret för helheten. Vi måste därför skapa en plattform där detta ansvar tas – ett FINSAM för barnen om ni så vill. Ett land där vi tillåter att barnfattigdomen ökar medan samhället leker hela havet stormar – det samhället tecknar in sin egen framtid och därför måste barnfattigdomen utrotas.

Miljöpartiet har suttit i majoritetsställning sedan 2002, alltså i tio av de tolv år som Region Skåne har existerat. De ekonomiska förutsättningarna var då väldigt tuffa med ett underskott på 1,8 miljarder. Med effektiviseringar och tuffa ekonomiska beslut som också kändes i den enskilde skåningens plånbok var vi med om att sanera en sjuk ekonomi. Vi har varit med hela resan samtidigt som verksamheten faktiskt har utvecklats. Skåningen får mer vård för varje krona denne betalar i skatt och tillgängligheten till sjukvård och kollektivtrafik är faktiskt bättre än för tio år sedan. Det är sällan den bilden ges av oppositionen.

Miljöpartiet kommer att ta ansvar även när omvärlden bjuder på skakiga ekonomiska förutsättningar. Vi gör det för att lösa en ekonomisk situation som existerar här och nu och som kräver beslut och handling. Men vi gör det också ur perspektivet om en långsiktigt hållbar ekonomi som innebär att vi inte tecknar in kommande generationers handlingsutrymme. Region Skånes uppdrag är en central del i välfärden för alla – och ska spå vara även i framtiden.

Behovet av nya vårdlokaler vid SUS-Malmö är och kommer för framtiden vara stort och det känns det därför lite som julafton idag. I regionstyrelsen fattade vi nyligen  beslut om påbörja planeringsarbetet för en påbyggnad av våningsplan i byggnad 34 vid SUS -Malmö. Byggnad är 34 är den nya runda akutbygget som nu kommer få ett extra våningsplan med fler vårdplatser. Detta samtidigt som det går ett uppdrag om att bygga om de administrativa delar i samma byggnad till vårdlokaler.

Idag tar vi också beslut om i Långa raden vid SUS-Malmö skall  barnverksamhet kunna flytta in, när lokalerna är färdigställda. Behovet av nya vårdplatser är stort visd SUS-Malnö och nu fortsätter vi att se till att det byggs nya vårdavdelingar. Det är inte att man kan säga Äntligen

Varje år får över 50 000 personer cancer i Sverige. Det motsvarar en var 10:e minut. Samtidigt skulle omkring vart tredje fall av cancer kunna förebyggas då flera risker finns bland människors levnadsvanor. Endast rökning bedöms ligga bakom nästan en femtedel av alla cancerdödsfall i vårt land.

Trots kunskapen om detta så spretar arbetet inom vården i att minska de riskfaktorer som finns för cancer. Även det strukturella folkhälsoarbetet saknar dessvärre ofta fokus, struktur och inte minst resurser. Vi vet vidare att forskningen inom det förebyggande är bristande och det behövs en omsvängning i synen på detta.

I dag finns det möjlighet för sjukhusen och primärvården att få totalt 33 miljoner i form av målrelaterade resurser till det förebyggande arbetet inom vården. Då skall man veta att den totala omsättningen är knappa 30 miljarder i Skåne. Det är dags att styra om så 1 % av vårdens resurser i Skåne går till strukturerat förebyggande arbete.

Forskare inom det regionala cancercentrat i SydSverige säger genom att ha ett gott förebyggande hälsoarbete kan 25 % av alla cancerfall elimineras.

Färskt bröd från lokala bagare, bort med halvfabrikat, mer ekologiska produkter. Det är resultatet av den upphandling som vi igår fattade beslut om.

Upphandlingen berör tillagningsköken på sjukhusen i Helsingborg, Ängelholm, Ystad, Hässleholm och Kristianstad, samt patienthotellet i Lund. Totalt handlar det om 3 500 dagliga portioner till patienter samt ytterligare 2 500 portioner till personalrestaurangerna.

De nya avtalen kommer innebära att fler lokala leverantörer än idag samt att den ekologiska varorna är betydligt fler. Det blir bara ekologiska ägg, ekologiskt natutbeteskött och ekologiska mejerivaror. Denna upphandling kommer göra att Region Skåne kommer lättare att nå ha kunna målen om 50 ekologisk mat 2016. Upphandlingen  ska också hjälpa Region Skåne att leva upp till visionen om ”Matlandet Skåne” som Region Skåne. Visionen innefattar hur Skånes roll som matregion kan utvecklas, vikten av mat och avtal som främjar miljön, matens betydelse för hälsa och tillfrisknande, att laga mat från grunden och hur viktigt det är att personalen har god kompetens inom matområdet.

Upphandlingen är ett exempel på grön framgång

Idag kom nyheten att om 5 år så finns det kanske ett vaccin som kommer bromsa utvecklingen av Alzheimer.  Ett forskningsarbete som Minneskliiken vid SUS -Malmö varit med och tagit fram i saamverkan tillsammans med Karolinska bl.a. Minnesklinikens arbete har varit fokuserat och strategiskt som nu återigen visar sig framgångsrikt.

Det är också betydelsefullt att vi från majoriteten så tydligt prioriterat äldres vård genom extra insatser till just minnsekliniker i Skåne och fler geriatriska utbildningsplatser inom Region Skåne. Det finns fortfarande hål inom äldres vård som måste fyllas, men det är vsäentligt att vi priorterar den grupp inom vården som blir fler och kommer att behöva vårdens insatser. En gott omhändertagande är ett av grundfundamenten för om ett samhälle skall få sägas vara värdigt.

Det finns skillnader i vårdens utbud i Skåne utifrån hur landstingen och regionerna prioriterat. Denna prioritering har inte alltid grund i de lokala behovsförhållande alltid borde vara grund för vårdens utbud.  Skillnaderna märks mäst när man tittar på avgifter och åldersgränser. Bidrag för glasögon, peruker, hörapparater är exempel på detta.  Motsatsen till dessa skillnader är indikationen för gråstarrsoperation. Genom det nationella register och indikationer så är skillnaderna ganska små, när man får sin operation.  Jag tycker detta är bra, då exempelvis ålder inte bör vara grunden för vilken vård man får.

När det gäller IVF-behandling vid barnlöshet finns det idag skillnader som inte känns rimliga.  För kvinnor som skall genomgå IVF finns idag skillnader på 6 år. I Kronoberg är det 43 år som gäller för IVF, medan grannlandsting har 37 år som sista behandlingsår för IVF. Även om det är så att landstingen har ett självstyre som måste beaktas så kan denna typ av skillnader inte vara rimliga. Vi måste en nationell lösning på denna typ av skillnader. Ett första steg vore att landstingen samlade sig kring en åldersgräns för IVF.