Filmen föder många frågor hos mig. Allt i från vem som skall avgöra vem som är bäst lämpad att avgörva vad som är livskvalite till den ibland återkommande frågan om dödshjälp. För mig är svaren enkla. Det finns ingen annan som kan avgöra vad som är livskvalite utan den ensklide och samhället kan aldrig acceptera att införa dödshjälp, då detta skulle innebära att staten medverkade till att definiera livskvalite. Låt oss för alltid avföra frågan om aktiv dödshjälp från den politiska dagordningen.

Det vore önskvärt att vi i hela  Skåne gemensamt kunde formulera vårt klimatpolitiska ramverk. Visst är det så att vi har tänkt reducering av utsläppen av klimatförändrade gaser, men

 Insatserna ska göras i gränsöverskridande samverkan med kommuner och berörda myndigheter. Från regionens sida skall vi  medverka med både finansiering och kunskap till projekt som redan ligger startgroparna i Skåne men också initiera egna.

De långsiktiga effekterna ska främst vara att det mänskliga lidandet minskar men också att kostnaderna för Region Skåne reduceras. Bortsett från gruppen äldre så är det en procentuellt liten del av befolkningen som står för en stor del av sjukvårdkostnaderna. Därför har alla att vinna på att sätta in tidiga insatser på individnivå.

Enligt utredare inom BRIS så ser de att skälen till en stor mängd av barnens berättelser har sin grund i känslor och skam. Att barn känner skuld för att deras ordinarie samtalsbehandling inte hjälper, är helt felaktigt. Barn och unga skall inte behöva uppleva skam eller skuld överhuudtaget. Det är vi vuxna som har skyldigheten att se till barn och unga får det stödet som de behöver, för det behövs ett nytt sätt att se. Vi behöver mer av barnens glasögon på oss, alltid.

Vi behöver fortsätta arbetet med att skapa ett Barnrättsforum i Skåne. En samlad verksamhet för de Skånska barnens förhållande.

Personalen inom den Skånska vården utvecklar dagligen verksamheten, men det finns anledning för framtiden vara än mer vaksam på personalens arbetsmiljö, då vi vet att inflödet av patienter tenderar att öka och att vi inte kan lita  någon högkonjuktur som omedelbart skulle öka skatteunderlaget.

De under 2011 startade dialogmötena med personalen , som gjordes utifrån det regionala utvecklingsuppdraget, är en bra utveckling som måste fortsätta, då vi vet att vårdens utvecklingsarbete måste fortsätta för att trygga att vården skall klara uppdragen om att vara hälsofrämjande, tillgänglig, säker och samverkande.

Det finns i detta sammanhang idag påminna om att antalet medarbetare, omräknat till heltid, var vid 2011 års slut 290 fler. Det finns anledning också poängtera att Skåningarnas tillgänglighet även har stärkts under 2011

Under våren 2010 var det dryga 10 700 Skåningar som fick vänta mer 90 dagar till besök hos specialist – till operation / annan åtgärd var knappt 6150 som fick vänta mer 90 dagar. I början av 2012 hade denna summa sjunkit till drygt  5500 personer  som fick vänta mer 90 dagar till besök och dryga 2100 som fick vänta mer 90 dagar.

Det ger tydligt vid handen att tillgängligheten till vården stärktes under 2011. Fler får tillgång till vården inom vårdgarantin. Det är dock inte tillräckligt utan vi kommer inom femklövern fortsätta stärka tillgängligheten till vården samtidigt som vi väljer att fokusera kvalite, den  nära vården, egenmakt och de som har störst behov.

 Utifrån detta så är det olyckligt att så stort engagemang inte sällan läggs på vilken form vården drivs, något som inte sällan diskuteras här i fullmäktigesalen  från vänster till höger.

Under 2011 togs flera beslut att stärka tillgängligheten till vården, samtidigt som vården ges möjlighet att utveckla sin verksamhet. Det togs bl.a  beslut om en nybyggnation av en psykiatribyggnad i Lund, införandet av ett mödravårdsval, 10 miljoner extra till barn och ungas vård, som stärkt logopedin och möjliggjort för ett strategiskt arbete kring barn som far illa. Under 2011 igångsattes också arbetet med den strategiska planen för psykiatri  och som nu under 2012 rullar ut, men redan under 2011 uppmärksammade SKL och Socialdepartementet vårt arbete med unga som har ett självdestruktivt beteende med 7 miljoner i tre år.

Ett annat beslut som togs tidigt under 2011 var tydliggörandet kring vården av papperslösa och traffickingoffer. Skåne blev efter lite mer mänskligt. Förhoppningen är att resten av landet också skall följa i detta, allt annat är fel.

 Det är glädjande också att det arbetet med brukarsamverkan inom psykiatrin fortsatt och vi ser att detta ger effekt i en ökad delaktighet inom psykiatrin. Det finns dock mycket kvar att göra i samverkan med kommuner, men Psykiatrins kvalitetsbokslut visar mycket som görs, BUP har ex en god tillgänglighet men det är viktigt att arbeta med ex bemötandefrågor.

Vi ser också nu att det långa arbetet kring hälsofrämjande arbete gör nytta då Skåningarna nu själva efterfrågar detta.

2011 var ett år då som sagt från majoriteten valde att fokusera på de som inte skriker längst fram i kön – det handlar om prioritera och detta är grundläggande för all vård. Därför är HSN:s uppdrag till beredningarna om framtidens sjukvård centralt. Ett arbete som handlar om dialog och öppenhet. Det är inte seriöst att ge uppfattningen om att man kan ge allt till alla,

Region Skånes andra ben är utvecklingsbenet. Arbetet att sy ihop Vårdarbetet med detta tog sin början riktigt 2011. För mig måste denna samverkan bli bättre. För mig som miljöpartist var besluten om det miljöstrategiska programmen centrala. Arbetet fortgår nu och gav under 2011 skjuss till ett mer tydligt miljöarbete i samverkan med Klimatsamverkan Skåne. Klimatsamverkan växte under 2011 ut till en aktör som bla fanns i Stockholm för att se till att biogasen letar sig i departementen

Biogasarbetet var också tydligt fokuserat under 2011 och skapar nu förutsättning för att under 2012 förverkliga en ökad distrubtion av biogas. Miljöarbetet kräver att vi är fokuserade. Vi har grunderna , men de Skånska miljömålen visar att vi måste göra mer. Det går ännu för långsamt i Skåne, främst att minska utsläppen från transportsektorn och då är biogasen en del i detta tillsammans med mer spår  Det är utifrån detta bra att vi nu har en miljöredovisning på bordet också

Utifrån det var beslutet om förskotteringen av E22:an helt uppåt väggarna. Det var ett klassiskt gråblått beslut som visar på att det fortfarande mycket kvar att förstå om samband mellan transporter och utsläpp.

Inom kollektivtrafiken så var utvecklingen något långsammare än tidigare, men det är fler som väljer att resa kollektivt. Det är grundläggande att fler spår kommer i backen för de kommande åren, varför Skånepaketet är grundläggande. Att allt fler vill resa kollektivt visar sig exempelvis etablerandet  av stationen i Sösdala. Det finns anledning att sätta tydliga kronor på trafikförsörjningsprogrammet samtidigt som man beaktar kostnader för miljö eller att inga insatser görs för at stärka kollektivtrafiken. Annars blir analysen fel

Slutligen.

Region Skåne hade ett ekonomiskt resultat på 148 miljoner bättre än budget, exkl ripsränta. Men det är trots allt ett  minusresultat så det finns så klart anledning att vara självkritisk samtidigt som man måste sätta detta resultat i sitt sammanhang med allt ifrån jämförelsestörande poster och en skuldkris. Genom att vi envetet jobbar på att minska kostnaderna på flera områden, ex upphandling där kostnaderna minskat med upp mot 800 miljoner de senaste 3 – 4 åren så skapas utrymme. Ett arbete som måste fortgå samtidigt om som beaktar hur intäkterna ser ut.

Vården måste i sig själv också bli mer miljömedveten. Vi vet att vården är en central i del i samhället och vårdens arbete fungerar inte sällan riktmärke för hela samhället. Utifrån det så är det beslut som vi fattade vid senaste Hälso – och Sjukvårdsnämnden om en plan för läkemedel och miljö. Vi vet att många läkemedel passerar rakt genom vårt kropp och hamnar i sjöar. Dessvärre sker inte alltid produktionen på ett klokt miljömässigt sätt.

Arbetet med att skapa ett bättre Skåne innefattar och vårdens miljöpåverkan. Vi har tagit flera steg för att göra vården mer hållbar, beslutet om ett aktivt arbete kring läkemedel och miljö är ett steg till

I Skåne finns det en nära offentlig  samverkan kring våld i nära relationer. Ett våld som män  inte sällan står för. Ett våld som finns inom alla sociala förhållande och utan tvekan behöver ännu mer av samverkan. Det krävs också att vi män som inte är våldsamma ställer krav på en förändring, då vi vet att det är män som står den stora mängden våld i samhället.  Det är dags för oss män att ställa krav på exempelvis att förskolan blir en verksamhet som bygger på kloka genuspedagogiska sätt att arbeta, något som vi idag inte ser över allt.

Det finns anledning att göra upp med mansrollen en gång för alla – Det är ju trots allt tydligt att det är män som agerar alltifrån huliganer till att tar till våld i hemmet. Med mordet i Landskrona så måste vi också se till att än mer aktiva insatser görs för att komma tillrätta med hederskulturen. Det krävs än mer arbete  i frågan om våldet i nära realtioner i Skåne.

 Spårvagnen är självskriven som komplement till gångtrafik, cyklar, bussar och tåg. Det är nödvändigt att en det kommand Skånepaketet innehåller en tydlig avsikt att spårvagnar skall rulla i någon av de tre kommunerna senast 2016.  Finansiering kan ske på flera sätt och det är viktigt att inte ha några skygglappar just ifråga om detta

Nu blir det bättring på ett av dessa omårde. Omhändertagandet av ensamkommande flyktingbarn. Alla kommuner måste ta emot dessa unga asylsökande, allt annat är orimligt. Nu är det dags att se till att all migrationspolitik blir värdig ett land som skall vara öppet. När skall gömda få vård i hela landet.

Detta är helt felaktigt. Socialstyrelsen verkar ha resignerat inför de många klagomålsärendena, när de istället borde höja tempot och korta handläggningstiderna. De långa handläggningstiderna innebär att systemfel i vården kan ta längre tid att åtgärda, men det innebär också att personer som är olämpliga ges möjlighet att arbeta kvar onödigt länge.Ifall förslaget om att kunna snabbavskriva ärenden blir verklighet så finns det risk för såväl patientsäkerheten som patienternas förtroende för hälso- och sjukvården. Det är nödvändigt att regeringen ger socialstyrelsen bakläxa på detta förslag.

Det är också väsentligt att köerna och tillgängligheten till vården är korta utifrån ett jämlikhetsperspektiv. Vi vet att det finns starka  grupper i samhället som kan köpa sin vård, men det gäller verkligen inte alla.  I mars 2012 5560 skåningar  som hade väntat mer än 90 dagar till besök och 2111 till operation / åtgärd. Det innebär alltså ca 17 500 färre väntar till sin vård längre än 90 dagar i Skåne.  Vården har blivit mer jämlik och effektiv de senaste 7 åren genom att det funnits ett tydligt fokus på att Skåningen skall ha vård.

 Trots detta går omställningen till ett mer fossiloberoende samhälle alltför långsamt.  Klimatfrågan har både i Sverige och världen hamnat i medial radioskugga till förmån för stora ekonomiska problem på den internationella arenan. Samtidigt har de klimatförändrade utsläppen ökat i Sverige de senaste åren. Det är dags att Sverige åter agerar i klimatfrågan. I nuläget har man från Rosenbad valt att prioritera ner klimatarbetet, något som inte kommer vända trenden med ökade utsläpp.

 Vad som behövs är en nationell ramlag för klimatutsläpp. Ingen regering ska kunna spräcka klimatmålen. Precis om det idag finns finanspolitiska mål för regeringen och riksdag är det dags att anta ett tydligt regelverk för Sveriges utsläpp av klimatförändrande gaser. Miljöpartiet föreslår nu att Sverige ska ta ett klimatansvar på samma sätt som vi tar ekonomiskt ansvar. Ingen regering får lägga fram en budget som bryter mot det finanspolitiska ramverket – inte heller ska man få fatta beslut som spräcker klimatmålen.    

 Genom att anta ett tydligt tak för att Sverige skall ha i det närmaste nollutsläpp av klimatförändrande gaser 2050 får vi också igång en verklig omställning av Sverige. En omställning som ger jobb och samtidigt ger oss förutsättning att bli globalt ledande inom klimatområdet. Vårt grannland Danmark antog nyligen skarpa klimatmål. Vi som bor i Skåne skall väl inte nöja oss med att vara sämre än danskarna? Det finns också en inbyggd risk att det skånska näringslivet blir omsprungna av våra vänner danskarna. Då kan jobben flytta över sundet för att man där förstått att grön omställning ger så väl jobb som bättre miljö.

 Det är dags att Rosenbad börjar agera och tar klimatarbetet på allvar. Miljön får inte behandlas på samma sätt som den grekiska regeringen behandlat sin ekonomi. Men en förstörd ekonomi kan man faktiskt rädda, hur göra med en förstörd planet?

Transportsektorns utsläpp av koldioxid är stora och utgör en växande andel av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Riksrevisionens granskning visar att regeringen inte har gjort tydligt hur Trafikverket ska ta hänsyn till klimatmålen i infrastrukturplaneringen. Lönsamheten för många nya investeringar bygger på trafikvolymer som sannolikt är svåra att förena med klimatmålen.
Det är tydligt att regeringen inte bryr sig eller så ägnar de sig åt falsk matematik

Detta året är första året som Psykiatrin i Skåne redovisar ett kvalitetsbokslut. Detta är i sig ett skifte, den kroppsliga vården har sedan några år i Region Skåne  blivit avkrävda tydliga uppföljningar av kvaliten. Det handlar om öppenhet och möjlighet att förbättras än mer i det man gör.  Att det finns en öppenheten har alla patienter och vi Skåningar rätt att avkräva samtidigt som öppenheten i kvaliten sporrar till förbättring.

Ett av de viktigaste instrumenten i att skapa öppenhet är registering i nationella kvalitetsregister. Ett av de viktigaste registerna är det för bipolär. 2008 fanns det 100 registeringar mot 2011 års knappa 800.  Det ger möjlighet till utvecklig samt en likvärdig vård i hela Skåne

Bokslutet visar också att tillgängligheten till nybesök till vuxenpsykiatrin når 83 % inom 60 dagar i hela Skåne. Inom psykiatrin i Kristianstad är siffran 93 %, men dessvärre är det endast 67 % som får sitt första besök inom 60 dagar. Det är också så att 2010 var det 71 % som fick stt nybesök i Malmö inom 60 dagar. Det finns nu när man öppet redovisar och följer upp möjlighet och skäl att se vilka insatser som behövs för att åtminstone 75 % får sitt första besök inom 60 dagar i till psykiatrin i Malmö, samtidigt som klarar återbesök och att leverera kvaliten. Det är dock viktigt att komma ihåg att det är också kvalite att komma till sitt första besök.

Detta för att gruppen som vårdas vid en rättspsykiatrisk enhet är i stort behov av goda miljöer samt en väl strukturerad psykiatrisk vård, något som kommer bli än viktigare om den så kallade psykiatrilagsutredningen genomförs. Denna utredning kommer också innebära att behovet av kompetensöverföring blir än viktigare. Mellanköpinge kommer säkerligen fungera som bra motor i arbetet att stärka hela psykiatrins arbete i Skåne.

Vi gröna ligger kvar på en nivå över 10 %. Precis som förra mätningen har vi 11 %. Min förhoppning är att det är ett utslag av att Skåningarna ser att Region Skåne förflyttat sina positioner på klimat/ miljöområdet samtidigt som den nära vården och psykiatrin prioriterats upp. Arbetet med att Skåne blir ett hållbart föredöme där det är lätt att leva på ett klimatsmart sätt måste bli än bättre, men vi får aldrig glömma bort att Region Skånes välfärdsuppdrag är en av hörnstenarna i skapandet av ett hållbart Skåne. 

Klimatarbetet – Kollektivtrafiken och den nära vården kommer att vara fortsatta områden för oss gröna att jobba i Region Skåne med, men vi måste nu också växla upp arbetet i att möta den stora ungdomsarbetslösheten i Skåne och möta den bristande toleransen. För detta kommer krävas flera insatser. En av de viktigare är en ökad samverkan i Skåne för en lättare ingång på arbetsmarknaden, men vi måste också våga öka förutsättningarna för företagande.  Det är dags att sätta upp målet att flest företag skall startas i Skåne och att de skall överleva och växa.

Det kan ibland handla om det ibland finns ett inslag av nånananism. Denna nånananism kan finns på alla nivåer  i systemet och för den äldre innebär det att vården brister och man kanske hamnar på sjukhus igen .  Det är dags att man på alla nivåer verkligen applicerar  överenskommelsen i mötet med patienten.  Nu när vi uppdaterat överenskommelsen mellan kommunerna  och Regionen att nånananismen försvinner

” Det finns inga enkla och entydiga regler för hur man avgör om ett skadat barn blivit misshandlat eller ej. ”

Detta är två stycken hämtade från Region Skånes nya handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa. När jag ser meningarna blir jag så ledsen att det fortfarande är så att barn misshandlas. Jag blir samtidigt glad över att Region Skåne nu tar ett steg fram till när det gäller barn som far illa. Detta är ett utslag av de 10 miljoner extra som förra året satsades på hälsovård för barn, en tydlig grön grön politisk fråga.

Genom denna satsning tillsamamns med att barnhälsovården generellt är ett område som utvecklats de senaste åren så tar blir Skåne ett bättre landskap för barn och unga. Vill du läsa mer så http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Valkommen_till_Vardgivarwebben/Riktlinjer–metoder/Handbocker/Barn-som-far-illa/

Denna pilotfas kommer att genomföras av Norwegian Cancer Genomics Consortium kommer att börja att undersöka 1000 patienter i hopp om att förbättra behandlingarna. De kommer också att analyser 3.000 tidigare erhållna tumörbiopsier att få en bättre uppfattning om mutationer i olika cancerformer samt hur de påverkar en patients svar på ett läkemedel.

Detta som fantastisk utveckling. Vi kommer at få bättre specifika behandlingat mot flera sjukdomar än idag, men det finns också flera svåra etiska konflikter i DNA-sekvensering. Främst handlar det om sekvensering kan användas till mycket mer än bara tumörforskning. Möjligheterna att genom sekvensering hitta enskildas genetiska ” brister ” är uppenbar. Redan idag så finns det personer som låtit sig sekvensera sig.

Det känns inte avlägset att krav inom kort på man skall låta screena stora befolkningsunderlag genom sekvensera, allt med tillropen att vi skall kunna tidigt upptäcka sjukdom. Risken med sådant tänk är vilka ” brister ” som inte kan uppfattas som problemtiska för samhället. Funktionhinder ? Kön ? Det finns anledning att fundera på detta, medan tid finns. Teknologin är redan här och blir allt billigare. Sekvensering kommer att förbättra vården, men vi msåte också veta vad vi vill veta

Viktigt för att klara den stora mängden patienter som kommer till akutmottagningen är en väl genomtänkt och förankrad arbetsmetod och strategi som tar sin utgångspunkt effekt, kvalite och resultat ur flera perspektiv. Det bedrivs flera förbättringsarbete vid akuten i Helsingborg trots en hektisk arbetsmiljö och svårigheter att få ihop det med vårdplatser. De nya lokalerna som akutmottagningen bidrar till ett bättre vårdflöde och tillgänglighet till vården. Till hösten så också ombyggnaden av den så kallade akutvårdsavdelningen. Det satsas på att bygga ut sjukhuset de kommande åren. Totalt så planeras det nya lokaler och byggnader för 2 miljarder i Helsingborg.

Men det är viktigt att vi lyckas bryta trenden med ett ökat tryck på akuten.  Det finns flera svar på detta. Det handlar om att Primärvårdens tillgänglighet stärks, samarbetet mellan kommunerna och Region Skåne kring äldre med många sjukdomar blir bättre samt läget vad det gäller vårdplatser förbättras. Det är tre områden som det ständigt jobbas med, men som vi måste jobba än hårdare med. 

Med dessa ord, vill jag tacka för  personalen vid Helsingborgs akutmottagning för ett bra studiebesök och alla de viktiga insatser som ni dagligen gör.

Skälet till detta är att utredaren tvingats utgå från att oljepriset antas liksom i IEA:s prognos vara 115 dollar per fat 2030, men oförändrat mellan åren 2030 och 2050. /../ Kostnaden för att köra bil utryckt i kronor per kilometer antas dock fortsätta att minska som en följd av effektiviseringar av fordonen. ” Till detta kommer att utredaren inte kunnat beakta de stora samhällskostnader som vi vet kommer bli följden av all klimatanpassning som vi tvingas till om inte vi lägger om infrastrukturen idag.

Så trots att utredningen är bra så kunde den blivit ännu bättre om rätt ingångsvärden vore mer rätt

Informationen  om hur man använder antibiotika på rätt sätt kan vara direkt avgörande för resistensutvecklingen. Därför är det bra att den här kampanjen riktar sig både till allmänhet och till vårdpersonal. Det måste skapas ett samförstånd hos alla resistensutvecklingen vi ser så väl i Sverige som globalt är ett mycket stort hot.

Skåne ligger näst högst i antibiotikaförskrivning i Sverige. För barn 0 till 6 år ligger vi högst i Sverige. I Skåne skrivs det ut dryga 550 recept per 1000 invånare 0 – 6 år. I riket är samma siffra ca 480. I Jämtland skrivs det ut dryga 220.

Utifrån detta så är kraftsamlingen i Region Skåne nödvändig.. Med kampanjen ”Mindre antibiotika, mer av eget försvar”, ska patienter och föräldrar informeras om vikten av att spara antibiotikan till de tillfällen då det verkligen behövs.

Samtidigt växer problemet med olika former av antibiotikaresistenta bakterier i samhället. Inom tio år finns inga nya antibiotika att tillgå för att behandla de mest resistenta bakterierna. Vid allvarlig sjukdom orsakad av dessa bakterier finns det ibland få eller till och med inga behandlingsalternativ kvar att välja på.

Det som nu först görs är att Primärvården får en målrelaterad ersättning på 3000 kr för varje hälsoundersökning de gör.  Det kommer innebära att vi tidigare hittar de som är i  riskzonen för kroppslig ohälsa. Det ger i sig själv också en ökad samverkan med Primärvården. Vi ger också ett uppdrag om hur en samverkan med brukarföreningarna kan se ut när det gäller att hitta fomer för en bättre egen kroppslig hälsa. Jag tycker personligen med egna ” checkar ” för motivation och träning vore en spännande lösning. Totalt uppskattas det finns upp till 2000 psykossjuka  i Skåne som är i behov av denna typ av hälsoundersökningar.

Den andra delrapporten avser tvångsyndrom. En sjukdom som innebär ett stort socilalt handikapp och har som följder för familj och närstående. Rapporten visar att det finns en bristande likvärdig vård i Skåne och att det finns ett behov av ökad utbildning.  Utifrån rapporten så kommer nu  brukarföreningen Ananke få möjlighet till utbildningar för skolhälsovård, primärvård och personer med tvångssyndrom. Totalt avsätts det 250 000 under 2011 – 2012 för dessa utbildningar. Till det arbetas det vidare med att stärka likvärdigheten i Skåne kring behandling och tidig upptäckt.  Det finns troligen en underdiagnostik inom tvångssyndrom idag. 

 Nu har SD i Skåne tagit nästa steg i att exkludera Skåningar från vård och stöd. Det senaste exemplet på detta är att SD konsekvent valde att avstå när föreningslivet / ideburna sektorn skulle få bidrag från Hälso – och Sjukvårdsnämnden i Region Skåne. SD angav som skäl till sitt beslut att underlagen inte var tillräckliga. Detta var en bedömning som SD var ensamma om.

Det var bl.a Stadsmissionshälsan, Fontänhusen, Psoriasisförbundet, Länkarna och Riksförbundet SPES som enligt SD inte skulle få sina bidrag. Konsekvensen av detta skulle klart bli omfattande, då alla Region Skånes bidrag inte sällan är grunden för att verksamheten skall kunna överleva och fortsätta vara det viktiga stöd som dessa organisationer inte sällan är.

Region Skåne skrev förra mandatperioden en överenskommelse med föreningslivet i Skåne i syfte att just stärka den ideburna sektorn. Föreningslivet kan tillföra flera mellanmänskliga värden som är väsentliga i exempelvis en sådan verksamhet som Region Skånes, där vården är det huvudsakliga området. Hur SD ställer sig till föreningslivet som en kraft inom Skåne känns tveksamt Tydligt är att Om SD skulle ha något inflytande i Skåne så hade så stora delar av det föreningslivet som bedriver vård i Skåne haft en svår tid framför sig.

 Till detta kommer att flera hundra personer med svåra trauma från exempelvis krig inte skulle kunna få  kvalificerad vård av Röda Korsets tortyrcenter i Skåne, enbart av anledningen att SD inte anser underlagen var tillräckliga och att de vill hävda att just vården av tortyrskadade skall vara någon annans ansvar än Region Skånes.

För mig är det tydligt att vård skall ges efter behov till de som är i landet. Om man fått uppehållstillstånd skall man så klart vård ges av Region Skåne, precis som alla andra får vård. Lika tydligt är det att flera organisationer i än högre grad kunde vara en del av den offentligt finansierade vården. SD i Region Skåne har bevisligen en annan syn på vem som skall få vård och vem som kan vara vårdgivare.