Läser en liten notis i dagens Sydsvenska att Malmö Opera är i behov att dryga 20 miljoner för att klara av cirka 140 – 150 föreställningar på årsbasis. Idag ger operan cirka 100 föreställningar på den stora scenen i Malmö. Detta skall ställas mot att operan i Göteborg gör upp mot 190 föreställningar på sin scen.

En sådan fint hus, som operan i Malmö är står alltså tom på scenisk närvaro uppmot 250 dagar om året. Känns inte riktigt rätt. Är det något som är betydelsefullt för ett samhälle är en stark kulturliv. För mig är det tydligt att de stora kulturinstutionerna är ryggraden i kulturlivet. Det är lika tydligt att dessa stora instutioner inte kan överleva själva.  Det fria kulturlivet är dess armar, ben och ibland också dess huvud, som för till impulser. Symbiosen i kulturlivet är tydlig, den ena parten kan inte leva utan den andra. Vi som arbetar politiskt har säkert skäl för framtiden att knyta ihop detta ännu bättre då vi vet att detta skulle berika kulturlivet i Skåne.

När det gäller ytterligare resurser till operan i Malmö så föreligger det snart en utredning som ligger till politisk behandling. Visst så är 20 miljoner årligen är en ansenlig summa till en verksamhet, men att fortsätta låta Malmö Operas stora scen vara tom två tredjedelar av året, är inte rimligt.

Den nuvarande ledningen vid Malmö Opera har en större drivkraft än på länge. Detta borgar för en god konstnärlig utveckling i harmoni med att ekonomi hålls, men för att detta skall vara möjligt krävs rimliga villkor för Operna. Det är tveksamt om detta finns i dag. I takt med att stora scenen på Operan utvecklas är det dock lika viktigt att turneverksamheten i Skåne utvecklas och samarbetet med det fria kulturlivet intensifieras.  I det senare fallet har Operan lite att lära av Skånes Dansteater.

Så min bild är att lampan utanför Operan skall lysa mer.